Vi blir blåsta av tillsatsjakten
Det har verkligen gått troll i e-numren.
Jag önskar nästan att varenda ingrediens fick ett.
Hela den här debatten som handlar om e-nummer har gått bort sig så in i bängen.
Om det hela började som ett sätt att diskutera kvalitet på mat och varför det tvunget måste ingå smakförstärkare i exempelvis skinka, som rimligen bör smaka skinka av egen kraft, så har det nu brakat iväg till en hetsjakt på e-nummer.
Varje e-nummer, oavsett varför det finns i maten och vilken stackars sak som bär det. Det är rätt infantilt och spelar bara producenterna i händerna. I går knatade jag runt i butiker för att spana vad som hänt på hyllorna. Och den ena produkten efter den andra slår sig för bröstet och förklarar sig vara fri från e-nummer eller någon grupp av tillsatser. Alltså finns det en korv som heter Falukorv. Utan e-nummer. Fast det betyder ju inte ett smack för innehållet är nästan identiskt med innehållet i Scans korv.
Men den utan e-nummer har smackat i koksalt – utan e-nummer – istället för nitrit – med e-nummer. Acerolakörsbär fyller samma funktion som antioxidant som askorbinsyra (c-vitamin) men har inte fått något e-nummer.
Knorr lovar på sina soppförpackningar att de är ”utan tillsatta smakförstärkare, konserveringsmedel och färgämnen”. Men i innehållsförteckningen finns jästextrakt och maltodextrin, som båda innehåller glutamat och gör samma tjänst i käket som glutamat. Fast de är ju bevars inga e-nummer. Och i slutändan så har vi ungefär desamma produkter vi hade innan debatten tog fart, fast lite lurigare och trixigare. Medan konsumenter letar e-nummer till förbannelse stoppar producenterna bara i något nytt som inte räknas som tillsats men har ungefär samma egenskaper.
Vad har vi vunnit på den här jakten på e-numren? Inte så mycket som vi i allmänhet tror, tycker jag. Vi blir bara blåsta på nya, uppfinningsrika sätt.