Sverige kommer att drabbas av fler skolattacker
Frågan är inte om Sverige kommer att drabbas av fler skolattacker.
Frågan är när det sker.
Lärdomar finns sannolikt att dra av de två morden på Malmö Latinskola i måndags eftermiddag.
Kunde 18-åringen som har erkänt brotten stoppats innan han beväpnad med kniv, hammare och yxa överföll lärarna?
Varningssignaler saknades inte: Den unge mannen har de senaste månaderna blivit alltmer tillbakadragen, han började intressera sig för självförsvar och ställde frågor om var i skolan det fanns övervakningskameror.
En lärare blev så bekymrad över ynglingens beteende att elevhälsan kontaktades tidigare samma dag som morden skedde. Uppföljning skulle ske.
Men ingenting är så enkelt som att i efterhand peka finger och inte minst unga människor genomgår faser utan att plötsligt söka upp sina lärare och slå ihjäl dem.
Eventuellt ansvar kommer att utkrävas i sinom tid, här och nu finns en mer akut diskussion att föra.
Malmö Latin var nämligen den tredje skolattacken i Sverige detta läsår.
I augusti i fjol knivskar en elev en lärare allvarligt i Eslöv. En bekant till honom blev inspirerad och knivhögg en elev och en lärare i Kristianstad i januari i år.
Svensk och internationell forskning visar att det finns gemensamma nämnare hos personer som utför attacker av detta slag.
De lider ofta av psykisk ohälsa, de isolerar sig och bygger upp hat, har våldsfantasier och får sin inte sällan högerextrema världsbild bekräftad i olika chattforum.
Minns Anton Lundin Pettersson, tre mord på en skola i Trollhättan med rasistiska förtecken.
Trollhättan blev för övrigt någon form av svensk väckarklocka. Många kommuner och skolor genomför sedan dess övningar och har skickat lärare och annan personal på utbildningar.
Vilket givetvis är bra, för att inte säga nödvändigt.
Men varje situation av väpnat våld är unikt. Åtgärder som fungerar i en situation kan vara förödande i andra.
Ibland är det bästa skyddet att låsa in sig i klassrum. Ibland bör skolan utrymmas.
Brott av detta slag är dessbättre ovanliga. Och vi ska inte tro att det är ett plötsligt uppdykande fenomen i samtiden.
En av de värsta skolattackerna någonsin i Sverige skedde i Kungälv 1961, då en 17-åring sköt omkring sig på ortens läroverk och dödade en elev och skadade ytterligare sex.
Med det sagt bär de senaste åren dystra vittnesmål om ett allvarligt problem som tycks bli vanligare.
Visst, skolvärlden kan lära sig mer om hur potentiella gärningspersoner identifieras i tid.
Och samhället kan bli bättre på att hjälpa barn och unga som mår dåligt.
Vad får exempelvis pandemins hemundervisning och isolering för följder?
Ett samhälle kan alltid bli bättre. Klokare. Förbättringar ger vinster, förhoppningsvis i stoppade framtida blodbad, men vinsterna går att klä i så många fler ord än så.
Helt går det dock inte att skydda sig. Med skolattacker är det som med terrordåd:
Det kommer att ske igen.