Är det hemskt att gilla att konsumera?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-03-15
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Veckans prettofeminist: Ulrika Milles som i senaste Bang (ett bra nummer by the way) inte förstår varför den yngre generationen inte är kritisk mot konsumtionshets och dagisomsorgen. Finns det en golden rule som säger att dagis är dåligt? Eller att det är hemskt att gilla att konsumera? Ska jag skjutas för att jag inte vill gå i linnetunika, äta växter och bära runt ungarna i sjal hela dagarna? Jag är så trött på att man måste ha ångest över dagis. En av de självlärda supernannyerna sa i Aftonbladets förra Family-bilagan (läs den som är ute nu, där är jag med, hehe) att barn bör vara 18 månader innan de börjar på dagis. Det går väl inte att säga så? Alla barn är ju unika eller? Vissa kids ska börja sent på dagis - om det går - eftersom de inte är mogna för dagis och bara grinar varje gång mamma och pappa går medan andra kids ska gå där så tidigt som möjligt för att de älskar det. Dessutom måste våra kära barn gå på dagis om vi ska kunna försörja våra familjer och betala hyran.
Vi är så himla bortskämda i Sverige. Många av oss har aldrig behövt fly undan krig, aldrig levt i ovisshet om huruvida det kommer att finnas mat på bordet i morgon eller om våra barn ska dö av uttorkning efter sin senaste diarré. Nä, här är vårt största problem hur vi får ungar att äta GI-mat, nyttiga nötter i stället för godis på helgerna, hur vi kan stoppa dem från att se på teve och de ska helst göra sina egna leksaker, ingen plast! Och inget McDonalds! Allt handlar om ytliga saker. Jag menar kan vi vara säkra på att nötter i stället för godis gör att våra barn känner sig älskade? Kan noll timmars tevetittande eller dataspelande garantera att de lär sig hantera konflikter? Nä, för man kan vara väldens mest uptighta morsa eller farsa, som inte klarar konflikter och sällan säger "jag älskar dig" men laga sushi och tillverka egna leksaker, det kan vi!
Mest kritvita teveprogram: Top model (Sweden).
Big Brother-vinnare: Jessica.
Loserkille: Muffe från Big Brother. Om hans "flickvän" tar tillbaka honom kan de dela på Loserpriset.
Teveflopp vi redan glömt: Toppkandidaterna.
Modeångest 1: Tights. Mina gravidben - fyllda med vatten (och godis!) - kommer nog inte riktigt funka i årets tights ...
Modeångest 2: Kollade på Elle-galan och då slog det mig. Varför verkar så många modemänniskor vara fyllda med svår konstnärsångest? Varför klär de sig i så fula kläder? För stora glasögon? Vägrar skratta? Man förstår liksom att Sofi Fahrman och Ebba von Sydow sticker ut om man säger så. De har ju ändå fattat att mode är kul.
Dummaste: Att Alexander Bard ger sig på att dissa Carola. Även om han nog har rätt, att Carola inte funkar internationellt lika bra som till exempel hans eget band, så tror jag att han överskattar sin egen beundrarskara här i Sverige och underskattar hennes. Det räcker inte om de gamla inrökta kompisarna på Elit-listan röstar i finalen. Och det kan straffa sig att dissa hela Sveriges galna sångfågel.
Oprahwannabe: Amelia Adamo startar ny tidning för kvinnor som inte vill bli gamla. Det kommer säkert att funka jättebra. Men Amelia kan aldrig bli Sveriges Oprah. Amelias utstrålning är för kylig. Och whats up med tanthatet. Amelia säger att "Tanten är död". Fan vad sorgligt. Nu ska våra mammor vilja vara 40 hela livet och våra mormödrar låsa in sig på ålderdomshemmet så vi kan glömma deras rynkiga ansikten i jakten på ungdom. Ingen vill bli gammal längre. Jag saknar redan den söta tanten i sin vackra femtiotalskappa och nylonstrumpbyxor som går lite för sakta inne på Ica. Jag älskar tanter. Jag kommer att sakna tanter djupt! Men backlashen mot Amelias åldersfixerade generation kommer nog. Min generation kanske kommer att färga håret silvergrått vid femtiofem om vi inte redan hunnit få det och gå klädda som grekiska gummor i svarta klänningar och med knut i nacken. Gud vad snygga vi kommer att vara. Jag ska sitta på min balkong och dricka spetsad medicin och skälla på barnen som spelar boll på gatan. Vet hut!