Boris Sverigebesök en tydlig varning till Putin
Budskapet till president Vladimir Putin är glasklart.
Attackera Sverige eller Finland – och Ryssland får betala ett högt pris.
Det är kontentan av Boris Johnsons Sverigebesök och den skriftliga solidaritetsförklaringen som undertecknades.
Inte heller är det någon slump att signalkriget mot Putin trappas upp när Sverige och Finland står på tröskeln till att lämna in sina ansökningar om medlemskap i Nato.
Boris Johnsons besök är bara det senaste i en rad toppmöten mellan de två Nato-aspiranterna och tunga medlemmar av militäralliansen. Men ovanligt i så motto att parterna ingick en skriftlig överenskommelse om att komma till varandras hjälp vid en katastrof eller militär attack.
Vid den gemensamma presskonferensen på Harpsund försäkrade Johnson att Storbritannien är berett att ställa upp med den hjälp Sverige begär, militär eller annan. Att Sverige ger samma garanti får i dagsläget ses som en bisak.
PLUS: 15 ord: Så kan de strunta i avtalet
Tidigare har Sverige fått muntliga löften om hjälp från både Tyskland och USA. Storbritannien går ett steg längre.
Några timmar senare skrev Johnson under ett liknande avtal med Finland i Helsingfors.
En stor oro för Sverige och Finland men också för Nato är hur Ryssland kommer att reagera när de två nordiska länderna väl lämnat in sin ansökan. Från det ögonblicket till att de två länderna är upptagna i Nato kan det gå 6-12 månader eftersom parlamenten i Natos 30 medlemsländer måste godkänna en svensk-finsk ansökan.
Exakt hur lång tid processen tar är svår att säga. Buden varierar och det talas om snabbspår.
Men innan de två länderna är medlemmar på riktigt omfattas de inte av Natos försvarsgaranti.
Natochefen Jens Stoltenberg har försäkrat att det finns andra sätt att lösa det utan att specificera hur det ska ske.
Skytteldiplomati
Ett sådant sätt är det som Johnson gjorde idag. Att enskilda Natoländer ger Sverige försäkringar om att de kommer att ingripa till Sveriges och Finlands försvar ifall Ryssland skulle gå till attack, militärt eller på något annat sätt.
Utrikesminister Ann Linde och Magdalena Andersson har turnerat runt i Nordamerika och Europa de senaste veckorna för att försäkra sig om det här stödet, ibland tillsammans med Finlands statsminister Sanna Marin, som i Berlin nyligen.
Det har varit rena skytteldiplomatin.
De konfidentiella samtalen har alltid följts av väldigt publika pressträffar för att få maximal publicitet för besöken.
Rysslands president Vladimir Putin ska inte ha en chans att missa varningarna. Tanken är att han ska bli så avskräckt att han lägger ner eventuella planer på att hämnas på Sverige eller Finland.
Men det finns också ett budskap till befolkningarna i Sverige och Finland.
– Ni behöver inte vara oroliga för att gå med i Nato. Vi kommer till undsättning om ni behöver hjälp.
Det är lätt att glömma men majoriteten av Natoländerna är lika måna om att få med Sverige och Finland i Nato som de båda länderna är ivriga att gå med i det nya säkerhetsläge som Putins krig skapat.
Det är därför som de två länderna redan tidigare fått ta del av nästan alla fördelar med medlemskap utan att vara medlemmar.
Farlig övergångsperiod
Hur farlig övergångsperioden är för Sverige och Finland är svårt att avgöra eftersom det beror helt på hur Putin väljer att agera.
Ryssland har alltid varit mer eller mindre hotfulla angående Nato-medlemskap för Sverige och Finland. Det är en orsak till att båda länderna fram till nu har avstått från att lämna in en medlemsansökan trots att man samarbetar allt närmare med Nato, särskilt efter Rysslands olagliga annektering av Krim 2014.
I julas hårdnade Rysslands position ytterligare. Nu är Kremls inställning att Nato inte får utvidgas alls. Man kräver specifikt att Sverige och Finland inte får bli medlemmar.
Att agera rakt mot Rysslands uttalade vilja kan vara riskabelt, inte minst för Finland som delar en 135 mil lång gräns med Ryssland.
PLUS: 15 ord: Så kan de strunta i avtalet
Ryssland har tidigare hotat med "militärtekniska åtgärder".
Strax före krigsutbrottet intervjuade jag Rysslands ambassadör i Stockholm och frågade om det inte är upp till Sverige om vi vill gå med i Nato eller inte.
– Utvidgningen av Nato är det största hotet mot Ryssland, svarade Viktor Tatarintsev. Det här är ingen bilateral fråga mellan bara Ryssland och Sverige. Det är en principiell övergripande fråga.
I sitt tal på segerdagen i måndags sa Putins att om en militär närvaro från Nato i länderna som gränsar till Ryssland tillåts fortsätta, utgör det "ett oacceptabelt hot mot Ryssland".
Ändå är det svårt att se att Ryssland i närtid skulle attackera framförallt Sverige militärt. Vi har ingen gräns mot Ryssland.
Dessutom är Ryssland fullt upptaget av kriget i Ukraina där motgångarna avlöser varandra. Man har helt enkelt inte resurserna för en omfattande militär operation mot Sverige.
Däremot finns det risk för andra typer av ryska operationer som exempelvis cyberattacker mot viktiga samhällsfunktioner eller kränkningar av svenskt luftrum.
Men förhoppningen är att besök som Boris Johnsons ska fungera som ytterligare avskräckning mot Ryssland.