Schlager är makt i Ukraina
Ukrainska schlagerdrottningen Ruslana turnerar i Europa, fast inte med trummor och björnskinns-hotpants, utan som politiskt sändebud.
När jag i veckan var en av dem som träffade henne i riksdagen i Stockholm, blev jag dock lite osäker på stjärnans egentliga budskap.
Inbjuden av Folkpartiet stod Ruslana i FP-klubbrummet på Mynttorget och förklarade sin kärlek till Europa. "Det handlar inte längre om Janukovytjs team eller Tymosjenkos team" sa hon, "We want to go to Europe".
Den som minns henne för tio år sedan - när hon under Orangea revolutionen hejade fram just Tymosjenko-teamet till makten - tänker kanske på den energiska eld- och lädershowen och låten Wild dance?
Den bidrog till att flytta Eurovision-fokus österut under 2000-talet. Och lika förbryllade som västeuropeiska, paljettprydda schlagerrävar då var inför vrålhet etnopop och pukor från Azerbajdzjan, lika tafatta verkar många vara inför de krafter som nu släppts lösa efter upproret på Majdan.
När Ruslana talade på lunchen i riksdagen blev det till exempel genast problem, eftersom tolken översatte från ryska.
Ukrainare i publiken var upprörda. "Det är som att återge en judisk persons vittnesmål på tyska" hävdade någon.
Senare förklarade Ruslana, som själv är tvåspråkig, för mig att det där är oerhört känsligt: att prata på ukrainska är för många "grundläggande patriotism".
På frågor om kaoset i de rysktalande delarna fick vi undflyende svar: "Folk i Donetsk och på Krim har inte förstått, de är manipulerade" hävdade popsångerskan och log.
"Vi har ingen antisemitism i Ukraina" blev reaktionen när jag frågade hur hon ser på att flera ministrar i den nya regeringen kommer från det ultranationalistiska partiet Svoboda.
På en skärm visades filmer med fruktansvärda scener från blodbadet i Kiev förra veckan. Människor med skottskador, polisbrutalitet, ukrainska fanor.
Propagandistiska slagord som "Glory to Ukraine" flög förbi till tonerna av stenhård eurotechno.
Sen uppmanade Ruslana alla i rummet att ställa sig upp och sjunga med i den ukrainska nationalsången.
Där stod vi, media och politruker, förvirrade liberaler med sina tygpåsar med EU-tryck, svensk-ukrainare och rysk-svenska radiojournalister.
Och man fick en känsla av att schlager betyder något helt annat i Ukraina än här.