Tack för att du orkade kämpa, Kristian Gidlund

Kristian GIdlund gick bort i tisdags vid 29 års ålder.

Journalisten, författaren och musikern Kristian Gidlund gick bort i tisdags, och jag vill ägna den här texten till honom och alla dem som med mig sörjer hans bortgång.

Jag minns när jag första gången gick in på hans blogg. Min brorsa hade tipsat mig. Jag googlade hans namn fel och kom först in på någon rörmokares hemsida, men efter några stavningsvarianter hamnade jag till slut rätt och drabb­ades vid en första läsning av akut rädsla. Cancer. Döden. Sorg. Uppgivenhet. Varför i hela helvetet vill han att vi ska dela det här?

Det visade sig att jag gjorde mitt första besök i Kristians värld precis när hans cancer hade kommit tillbaka, den här gången obotlig.

Han återupptog en blogg som han ett år tidigare glatt hade stängt när han friskförklarades från den första cancervändan.

Men skiten kom tillbaka. Nu med döden i släptåg. Mardrömmen. Kristian var arg, uppgiven, utmatt­ad. Skulle han orka kämpa en gång till?

Ändå kunde jag inte sluta läsa. Jag ville vara i Kristians smärta, sorg och allvar, men kanske främst i hans enorma kärlek till livet. För vid närmare läsning så var det just kärleken som dominerade i hans rum. Kärleken vinner över döden.

Kristian Gidlund fick mig att stanna upp mitt i steget, mitt i universum, mitt i kaoset som var mitt liv just då och känna oändlig tacksamhet. Han väckte mig mitt i livets vidrigaste rusningstrafik och jag kände plötsligt ett brinnande behov av att hoppa av och rensa bort all skit, allt destruktivt. Lust till livet. Kärleken till barnen, hästarna, vännerna, familjen, hundarna, mannen, blommorna.

När jag läste hans anteckningar, hans betraktelser ville jag bara dansa i regnet, bada i en ljummen sjö, älska, gråta, skratta, känna, och rida rätt ut i skogen.

Han fick mig också att våga närma mig tankar om döden, den fasansfulla, obegripliga. Döden som inte finns i vårt land. Som vi tror att vi kan tiga ihjäl. Med följande ord gjorde han oss alla lite modigare, och i min värld kan det inte bli mycket vackrare än så: ”Jag hade en dröm i natt. Som en krigare gick jag genom skogen, med nödbloss i händerna för att möta döden. Men döden, jag vet något. Jag är inte rädd för dig”.

Tack Kristian Gidlund för att du orkade kämpa så länge och ge oss allt det vackra.

Himmel

"Kakan" Hermansson.

”Idol”-Mirjam. Alexander Bard. Kakan Hermansson. Hela ”Idol” faktiskt. Den enda underhållande tv-sända sångtävlingen någonsin.

Helvete

Vår nya arbetsmarknadsminister är medlem i en högerkristen kyrka som tror att homosexualitet kan ”botas”. Hon har varit öppen abortmotståndare. Väldigt märklig rekrytering, Reinfeldt.

Följ ämnen i artikeln