Valsystemet ger orimliga resultat
Tjugosex röster på Folkpartiet.
Det var det enda som fattades för att begränsa Sverigedemokraterna från allt inflytande till nästa val.
Med de rösterna hade regeringen haft egen majoritet i riksdagen.
Att årets val skulle bli jämnt har de flesta experter spått länge. Men att det bara skulle skilja 297 röster mellan alliansens fyra partier och de fyra partierna i opposition var det nog ingen som trott.
Men så ser det ut enligt det preliminära valresultatet som blev klart i natt och som nu inkluderar alla förtidsröster och röster från utlandet. Det definitiva resultatet kan, om det inte överklagas, vara klart inom tio dagar.
För statsminister Fredrik Reinfeldt innebär resultatet både glädje och sorg. För första gången i Sveriges moderna historia är Moderaterna och Socialdemokraterna nästan lika stora. Det skiljer bara 0,6 procent eller 35 430 röster till S fördel.
Men Reinfeldt misslyckades med att få en majoritet i riksdagen bakom sig. Under de senaste fyra åren har Sverige styrts av en majoritetsregering, vilket är mycket ovanligt.
Men nu tvingas alltså Fredrik Reinfeldt leda en koalition med en majoritet emot sig i riksdagen. Det kommer sätta förhandlingsviljan på hårda prov.
Något som sannolikt samtliga riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, beklagar är att det bara fattades 26 FP-röster i Göteborg och i Värmland för att alliansen skulle få ytterligare två mandat.
Det hade gett regeringspartierna 175 mandat, det vill säga en majoritet av riksdagens 349 platser.
Eller för att uttrycka det ännu mer rakt på sak. Det fattades 26 FP-röster för att utestänga Sverigedemokraterna från allt inflytande i riksdagen fram till nästa val.
Med dessa röster hade regeringen kunna fortsätta precis som i dag, lägga förslag som de hade varit säkra på att få igenom utan att förhandla med andra partier i riksdagens utskott.
Både Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt försäkrade under valrörelsen att de inte tänkte ta i Sverigedemokraterna, inte ens med tång. Det finns ingen anledning att betvivla uppriktigheten.
Men det parlamentariska läget ger ändå partiet inflytande. Röstar SD med regeringen vinner deras förslag. Röstar SD med de rödgröna vinner det alternativet.
Det är en maktposition som Sverigedemokraterna givetvis kommer att utnyttja i så hög grad som möjligt.
Enda möjligheten för regeringen att undvika utpressningsförsök, i alla frågor utom statsbudgeten, är att göra upp med ett eller flera rödgröna partier. Men Sverige har regerats med hoppande majoriteter förr. Det är besvärligt för regeringen, men inte omöjligt.
Så ett par ord om det svenska valsystemet som fram till i går betraktats som ovanligt rättvist.
Bland väljarna skiljer det 297 röster, långt under en promille, mellan regeringen och opposition. Men i riksdagen är skillnaden tre mandat, nästan en procent. Det är inte rimligt.
Folkpartiet tappade 0,4 procent jämfört med valet 2006. Men i riksdagen blev partiet av med fyra platser. Vänsterpartiet tappade ännu mindre, 0,2 procent. Men förlorade tre riksdagsplatser. Det är inte heller rimligt.
Partiernas pris för en riksdagsplats varierar stort. FP och V betalade i årets val mest – omkring 17 500 röster i båda fallen. Billigast kom Moderaterna undan med 16 699 röster per riksdagsmandat.
Bör valsystemet göras om? Det tål i alla fall att tänkas på.