Sjukhusen får pengar för höjd terrorberedskap
Publicerad 2018-01-11
Beredskapen på svenska sjukhus för att ta emot terrorskadade ska höjas.
Regeringen viker 120 miljoner kronor på tre år, varav 30 miljoner i år till alla landsting – för personal, analys och övningar.
– Ska vi klara extrema kriser måste vi ha en robust grundorganisation, säger Morgan Johansson (S).
Satsningen för ökad terrorberedskap presenterade justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) tillsammans med socialminister Annika Strandhäll (S) på Karolinska universitetssjukhuset, som tog emot många av de skadade efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april förra året.
Ministrarna träffade sjukhusledningen, men också undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som jobbade under det kritiska dygnet.
Analyser efteråt har visat att sjukvården klarade sitt uppdrag bra – men att det fanns brister, framför allt i fråga om möjligheten att kommunicera inom och utanför sjukhuset, eftersom mobilnätet blev överlastat.
Till alla landsting
Regeringen avsätter 1,3 miljarder kronor till år 2020 för att höja den civila beredskapen i samhället. 120 miljoner, varav 30 miljoner årligen, går till sjukvården samt tio miljoner till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Alla landsting får minst en miljon vardera för ändamålet i år och pengarna ska gå till analyser, personal och fler övningar.
Annika Strandhäll framhåller att pengarna som betalas ut för i år i första hand måste gå till att analysera hur beredskapen ser just nu.
– Karolinska, men även sjukhus i andra landsting, ska nyttja resurserna för att kartlägga: Hur är vårt utgångsläge i dag och vad behöver vi för att möta en sådan situation där det handlar om ett längre perspektiv, säger hon.
Det kan handla om allt från att analysera hur vården skulle klara en attack på tider då bemanningen normalt är lägre, till exempel på natten eller sommartid. Men också om det skulle ske i landsbygden där tillgången till personal kan vara sämre, slår Morgan Johansson fast.
– Sedan har vi också ett längre perspektiv. Detta var en terrorhändelse, talar vi om situationer med försämrat beredskapsläge och kanske i värsta fall krig, är det helt andra scenarier vi måste planera för. Som vilken lagerhållning vi har när det gäller läkemedel och sjukvårdsmaterial, eller att se över it-säkerheten eftersom vi kan ha angripare som kan attackera våra civila funktioner, där sjukvården är en del.
Hyllar personalen
De båda ministrarna hyllade under besöket ”professionalismen” och ”engagemanget” hos personalen som var i tjänst under terrordygnet förra året.
ST-läkaren Philip Smith, 35, var en av dem. Han minns den totala uppslutningen bland personalen kring att ställa upp och jobba, och det allvar som låg i luften.
– Det fanns en spänning, men alla var väldigt fokuserade på att göra det bästa utifrån det man förväntade sig skulle kunna komma in, säger han.
Smith framhåller dock att det inte går att planera för att hantera kriser och terrorattacker utan att också lyfta upp sjukvårdens problem med för lite och för hög omsättning på personal, stress och för få vårdplatser.
– Jag tycker att det är viktigt att belysa att det är våra vardagsproblem som är det största bekymret och som kommer att utgöra den största sårbarheten vid ett eventuellt framtida katastrofscenario, säger han.
Även hans kollega Birgitta Lennartsson, 62, sjuksköterska på akuten sedan 32 år tillbaka, beskriver det på liknande sätt.
– Det är vår vardag de måste titta på, inte bara en katastrofsituation för det vet vi att vi klarar av. Jag var ju med även i samband med Gottröra och det funkade precis lika bra då. Men just vanmakten i vardagen, med för få vårdplatser och personal som kan fylla upp de platser som finns. De som går över till privata arbetsgivare säger ju ofta att man får välja sina egna arbetstider och att man får bättre betalt. Jag tror det ligger där någonstans.
”Delar deras oro”
Annika Strandhäll, som är ansvarig i regeringen för sjukvården, ger personalen rätt.
– Jag delar den oro som de ger uttryck för, att man måste se till att ha en robusthet i den dagliga verksamheten och att man klarar kompetensförsörjningen, men också att man jobbar med att utveckla arbetsmiljön.
Hon lyfter därefter fram att regeringen har satsat 3 miljarder på ökad bemanning och att man bygger ut utbildningsplatserna för sjuksköterskor och läkare, som delar i arbetet för att förbättra villkoren för personalen.
För fler politik- och samhällsnyheter, följ @Aftonbladet Samhälle på Facebook.