Hjälp, snart finns ju inget att stjäla längre
Det här med att samla på resor är en mindre folkrörelse. Hur många länder man hunnit med, vilka flygplatser som kryssats för i boken. Eller för den delen fotbollsarenor, Michelinkrogar, museer, nationalparker…
Sedan finns en annan, lite smygkriminell folkrörelse. Den om vad man lyckats få med sig hem i fickan, handväskan eller bagaget.
Jag tillhör själv den senare skaran. Vi med samlarmani.
Den här handlar om små, söta minnen som hjälper till att komma i håg resmålen varje gång det är dags för en fika därhemma.
Det är nämligen så... att redaktören stjäl socker – i portionspåsar.
Jaja, ni kan hytta med fingret åt detta, men det är ingenting mot vad ni själva sysslar med.
Ni som fortfarande bjuder på gamla whiskyglas med flygbolagsloggor från den tid då det serverade riktiga glas i kabinen – även i ekonomiklass.
Eller ni som viftar med tändsticksaskar från när och fjärran, teskedar med Hiltonloggor – eller envisas med att slänga upp några fläckiga glasunderlägg i hårdpapp på bordet, från favoritpuben i London.
Jag är en ivrig och stolt sockersamlare. Så fort jag är på ett kafé som har ett portionssocker med egen logga på åker den ner i hustruns handväska (till hennes bestörtning, ”Herregud, den kan ju spricka!”).
En gigantisk glasburk därhemma har med åren på så vis blivit extra viktig när det ska finfikas. Alltid finns det något sött minne att berätta från resorna.
”Titta här, Hotell Kyjev i Bratislava. Det var där det var kulhål inclusive på konferensen 2008. Tre stycken i rumsdörren, räcker det för att kallas salva?”
”Åh! Villa Ariston i Opatija. Deras kräftor är inte av denna världen. Och det var så häftigt med egna bryggan nedanför hotellet.”
”… och kolla här! På Alanya i Ubud på Bali satt jag och deppade över en kopp kaffe efter att ha glömt bankomatkortet i automaten. Det var nära till Yoga barn därifrån också.”
Så där kan det låta. Trevlig fikabonus, eller hur?
Men tyvärr. Allt har sin tid. Numera köper de flesta kafeer in sina sockerpaket centralt med innovativa tryck som kafferosteriernas namn eller helt enkelt bara ”Sugar” för den som inte förstår det själv.
Det börjar bli tomt i min burk och det kanske är dags att byta sockerbegäret mot något annat.
Kanske något som kan hjälpa mig att salta berättelserna.
Stures topp 3
Kaffeminnen
Bajskaffet på Bali
Låt en Luwak (ett mårddjur) käka kaffebönor på heltid. Ta de utbajsade bönorna, tvätta och rosta dem och du får... kaffe. Ja, det gick att dricka. Ja, jag köpte två svindyra paket hem. Ja, jag är ibland en turist.
Tur skjortan var svart
Sju Irish coffee landade på chefens nya Levisskjorta på Finlandsfärjan 1992. Månne hade den skakiga servitrisen just tagit ett banklån – samma dag hade nämligen räntan höjts till 500 procent.
Mexikanskt ska det vara
På restaurang Mexiko i Las Palmas lärde mina föräldrar sig dricka Mexican coffee: med whisky, Tia Maria och grädde. Intresset gick i arv.