Las Palmas: som Rio - fast i Europa

- både strand och storstad samtidigt

Sandstrand eller storstad?

Det är svårt när man inte kan välja. Som tur är finns resmål där man får både och.

Las Palmas är ett sådant.

Las Palmas, Gran Canarias huvudstad, tog emot de första charterresenärerna redan på 60-talet. Efter några årtionden började destinationen kännas mossig och Las Palmas fick epitetet "den gamla horan".

Men något har hänt. Precis som med andra trendcykler behöver man bara vänta tillräckligt länge för att något ska bli modernt igen. Med Las Palmas hände det redan för ett par år sedan.

Kontrasterna mellan det gamla och nya känns i dag spännande. Många hotell har rustats upp, en del har byggts om till hyreshus. Flera av de slitna fasader som finns kvar känns "retro" på ett schysst sätt. Historia och modern kultur, turism och spansk vardag mixas här i en salig blandning. Till skillnad från de konstgjorda hotellghettona i södra delen av ön, har Las Palmas ett tempo som rullar på oavsett säsong. Den spanska själen finns alltid närvarande - trots restauranger som Skansen där sill, köttbullar och kalops står på menyn.

Las Palmas är en riktig stad. Här hittar man såväl det senaste modet och ett pulserande nattliv som traditionella tapasbarer och en lång sandstrand. Med närmare 400 000 invånare är staden Spaniens sjunde viktigaste. Ibland kan dock tempot och trafiken bli påträngande. Då får man söka sig till något av stadens andningshål - gågatorna, parkerna eller stranden.

I de gamla delarna, La Vegueta, är det mysigt att strosa omkring. Här finns gott om restauranger och museer, till exempel det moderna. Det är också i Vegueta som Las Palmas har sitt ursprung. Härifrån växte staden sig större mot Calle Mayor de Triana. De äldsta delarna är från 1500-talet och genomgick nästan inga förändringar fram till sent 1800-tal. Studera därför gärna arkitekturen på de vackra fasaderna. Triana är för övrigt en bra shoppingadress och en trevlig gågata. I slutet når man Parque San Telmo. Här hölls marknad på onsdagsförmiddagar och i det vackra blå kafeet från år 1900 njuter man gärna en cortado innan man går vidare.

I en annan park, Parque Doramas, ligger Hotel Santa Catalina där kändisar och kungligheter bor när de kommer till ön. Den som inte har råd med ett rum kan ändå njuta av atmosfären på hotellets spa-avdelning eller kasino. I parken ligger också Pueblo Canario som visar kanariska folkdanser på söndagsförmiddagar.

Den tredje parken du förr eller senare kommer till är Parque Santa Catalina. Här ligger Elder, ett populärt tekniskt museum som passar hela familjen. Santa Catalina-parken är också något av ett nav kvällstid eftersom många barer och restauranger ligger häromkring. Beställer du "una caña" får du en liten öl. Ber du om "ropa vieja" får du inte gamla kläder på en tallrik utan pyttipanna! Vill man prova flera smårätter äter man tapas. Papas arrugadas och gambas al ajillo hör till favoriterna.

Inte långt från Parque Santa Catalina ligger den fyra kilometer långa sandstranden, Playa de las Canteras. Vid högvatten kan man snorkla och se koraller ute vid barriärrevet. Vid lågvatten kan man studera folklivet längs strandpromenaden istället. Här trängs hotell, affärer, glassbarer, bagerier och restauranger med varandra. Kanske ser man också en sandskulptör eller ett gäng småkillar spela fotboll. I den bortre änden av stranden ligger det nya konserthuset Auditorio Alfredo Kraus, döpt efter den kända tenoren som föddes i Las Palmas.

När solen går ner och stranden töms på solbadare har allt bara börjat. Den som vill kan se fram emot en lång natt som sällan slutar innan solen gått upp igen. Nöjeslivet är hektiskt och utbudet av barer stort. Det enda problemet är väl att det kan bli svårt att välja.

Heidi Rovén (resa@aftonbladet.se)