I Porto kretsar allt kring floden

Ta en tur på fridfulla Douro - pulsådern som ger liv åt Portugals andra stad

Floden Douro är pulsådern som livet i Porto alltid kretsat kring.

På dess norra sida ligger centrum med sina smala gränder och branta backar.

På den södra trängs portvinskällarna, stadens främsta turistattraktion.

Under de tre dagar vi utforskat Porto har det varit strålande sol och behagligt varmt. Perfekt för att strosa mellan gamla kyrkor och nya köpcentrum och promenera på den mäktiga Dom Luis-bron över Dourofloden till portvinskällarna på andra sidan.

Men nu vill vi se mer av floden - och kliver därför på tåget. Heldagsutflykten börjar nämligen med tåg från stationen São Bento till Peso da Régua, där väntar båten som ska ta oss nerför floden tillbaka till Porto.

Typiskt nog vräker regnet ner utanför fönsterrutan och de första 45 minuterna bjuder inte mycket till utsikt mer än grå betongbyggnader och trista förorter, som skvallrar om att Porto framförallt är landets viktigaste industristad.

Men ju längre in i Douroregionen vi färdas desto finare blir omgivningarna. Dalar breder ut sig och även på de minsta husen klänger vinrankorna på fasaderna och kring tomterna. Så småningom blottar sig floden omgiven av grönklädda berg.

Efter två och en halv timme är vi framme i Peso da Régua och springer i regnet ner mot floden och båten. Det blir irriterat när folk försöker pressa sig ombord på den smala landgången och det skälls på portugisiska, spanska och tyska.

- Värst vilket ståhej det var där ute, säger Joajim Santos som slagit sig ner vid ett av de uppdukade borden ombord på båten.

Han kommer från Lissabon men brukar åka på semester i norra Portugal.

- Jag och min fru har varit i Porto förut men det är första gången vi tar den här utflykten.

I turen ingår en trerätters middag som lyckligtvis har dukats upp under tak. Servitörer med vita kavajer kommer in och serverar kålsoppa till förrätt, därefter blir det kött och potatis och avslutningsvis en jordgubbsbakelse och en espresso.

Plötsligt börjar det hända saker på himlavalvet och solen lyckas tränga igenom de tunga grå molnen. Soldäcket som för bara några minuter sedan var övergivet blir fullt till sista platsen.

- Jag visste att vädret skulle bli bättre. Jag har känt det på mig hela dagen. Det brukar aldrig vara dåligt länge här, säger Friedhelm Lohman. Han kommer från Österrike men har lägenhet i Espinho strax söder om Porto.

- Vi är fem par som brukar åka skidor i Österrike varje år, men nu har jag äntligen lyckats få dem att komma hit i stället, säger Friedhelm.

- Ja, även om det inte är snö så har vi ju berg här också, skrattar vännen Horst-Werner Klemann.

Båten glider förbi gröna dalar och pittoreska byar och slussar ett par gånger. Vädret växlar mellan duggregn och strålande solsken och det blir aningen segt att tillbringa fem timmar på båten. Men till slut är vi tillbaka i Porto och kan gå ner middagen i de gamla stadsdelarnas branta backar och många trappor.

Hanna Nilsson