”Var bittert, men jag blev inte helt knäckt”

Publicerad 2015-12-09

Svenske pokerveteranen Peter Eichhardt i stor intervju om: Snöpliga fallet i Barcelona Chansen till revansch Konkurrenterna

740 000 kronor kunde ha varit åtta miljoner.

Vid storturneringen EPT Barcelona föll Peter Eichhardt på målsnöret, blev utslagen som tia och missade finalbordet.

Nu är 49-åringen ute efter revansch.

– Det var bittert, men jag blev inte helt knäckt, säger den svenske pokerveteranen.

Det var upplagt för rejält slagläge för Peter Eichhardt från Lidingö under European Poker Tours (EPT) huvudturnering i Barcelona i slutet av augusti.

Turneringen, som var tidernas största Main Event i EPT, lockade hela 1 694 spelare. Inför den näst sista dagens spel var Peter Eichhardt i ledningen.

– Det enda intressanta är att komma till finalbordet, sa svensken till Sportbladet Poker då.

Lördagen 29 augusti slogs han ut som tia, vilket innebar att han missade finalbordet och fick nöja sig med 80 000 euro i prispengar, i stället för jakten på över åtta miljoner kronor som de tre första spelarna fick vardera.

”Sjuk skillnad på pengarna”

Mer än tre månader senare står Peter Eichhardt inför nästa huvudturnering i EPT. Den här gången är Spanien bytt mot Tjeckien och Hilton i Prag. På torsdag inleds Main Event.

När Sportbladet Poker ringer upp 49-årige veteranen, som levt på poker i 25 år och varit nära att sluta spela poker vid tre olika tillfällen, har han precis stigit upp, trots att klockan är en bra bit efter lunch. Dagen innan har han spelat Eureka Main Event och slogs ut med 600 spelare kvar av dag 1B, något han beskrev på sin Twitter. För Sportbladet Poker berättar Eichhardt om tiden efter den snöpliga finalmissen i Barcelona och vad som krävs för att han ska lyckas den här gången och gå hela vägen.

– Jag fick 87 000 euro (740 000 kronor) för min tiondeplats i Barcelona. Hade någon sagt innan att jag skulle komma hem med 740 000 så hade jag blivit jätteglad. Men med facit i hand så hade ett bättre scenario, rent mentalt, varit om jag kommit etta eller tvåa i någon mindre turnering i Barcelona med ungefär samma prispengar som tiondeplatsen, säger han och fortsätter:

– Det är sjuk skillnad på pengarna, att komma tia och vara med i toppen. Ettan, tvåan och trean gjorde en deal och fick åtta miljoner kronor vardera. Det var bittert, men jag blev inte helt knäckt, men visst var det synd då det var tidernas största EPT. Det finns ett par händer jag var mindre nöjd med, men jag fick en dålig position med en stentuff ukrainare till vänster om mig. Det var lite otur, men jag ser framåt och hoppas det går bättre nästa gång.

Stenhård träning

För att hålla formen lever Peter Eichhardt ett sunt liv. Han äter bra och tränar stenhårt på gymet, fem till sex gånger i veckan – för att hålla hjärnan i trim – och klara av de stora liveturneringarna.

– Det som slog mig i Barcelona var att alla spelare i EPT är så fruktansvärt skickliga, man får jobba och kriga för varje marker. Det är sällan man hamnar på ett bord där spelarna är ”dåliga”. Man får ingen lugn stund. När man spelar en dag i ungefär tio timmar så får man använda hjärnan. Det är jobbigt, påfrestande och utvecklande. Man blir väldigt tömd i skallen och det är lätt att man blir trött på slutet av dagen då de viktiga positionerna och besluten tas. Det är ingen slump att de duktiga spelarna vinner så ofta.

Vad krävs för att du ska gå hela vägen den här gången, först till ett finalbord, och sedan att ta hem EPT-titeln?

– Det är jätteenkelt! Det krävs jättemycket tur. Säg att det kommer en bit över 1 000 spelare till start, varav åtminstone 300 är väldigt duktiga pokerspelare. Det gäller att få ihop så mycket marker som möjligt av de sämre spelarna och utnyttja alla dåliga spelare, bygga upp en bra stack och sätta press på toppspelarna.

Vilka är de vassaste konkurrenterna?

– Av det jag har sett av svenskarna hittills är Alexander Ivarsson en framtida EPT-vinnare, så som han spelar. Anton Wigg är en annan och Jerry Ödeen är en tredje, som spelat väldigt bra på slutet och tagit många bra beslut.

Du då, är inte du en vinnare?

– Jag hoppas ju så klart på mig själv, men i synnerhet Alexander och Anton gör väldigt bra grejer för tillfället och jag har väldigt stor respekt för dem. Alexander är lite smågalen som spelare, aggressiv, det lönar sig i turneringsspel, men det krävs en viss mentalitet för det.

”Pengarna – ett verktyg”

Den som vinner EPT Main Event i Prag kan räkna in miljonerna på bankkontot. Om det är någonting man tänker på som spelare? Inte alls, till en början, enligt Peter.

– Dag 1 och 2 är man helt ointresserad av pengarna. Det är när man börjar närma sig prispengarna (bubblan) det blir intressant. Då man inte får åka ut, då blir man lite illamående. Klarar man bubblan så har man sina garantipengar och kan spela mer avslappnat. När det sedan börjar närma sig finalbord blir det viktigare och viktigare att ha en stor hög med marker för att sätta press på sina motståndare. Men, vid ett finalbord, så sitter man inte och tänker: ”åh, nu kan jag kan köpa en ny bil”. Pengarna blir mer ett verktyg vid finalbordet. Just innan exempelvis bubblan eller spel ner mot ett finalbord så får jag ett jättepåslag med adrenalin. Det är en av de stora anledningarna att jag fortfarande spelar. Det är lite som när fotbollsspelare som ska in på arenan och spela en viktig match, det blir en jätterusch. Jag är en väldigt stor tävlingsmänniska.

Hur högst skulle du ranka en EPT-titel i Main Event?

– Den skulle vara värd jättemycket. WSOP Main Event (pokerns eget VM i Las Vegas), är och har alltid varit den heliga gralen, den är oslagbar. Som att vinna VM i fotboll, det går inte att slå. Sen tycker jag nog att en titel i EPT Main Event är nummer två.

Till sist, på onsdag 16 december är det finalbord i Main Event i Prag. Vad gör du då?

– Förhoppningsvis sitter jag vid bordet med en stor stack och tycker livet är kanon, avslutar Peter Eichhardt med ett skratt.

EPT Main Event avgörs i Prag torsdag 10 december till onsdag 16 december.

Under pågående Eureka Main Event fanns 20 svenska spelare kvar inför tisdagens spel. Två av svenskarna gick vidare till dagens spel. Det handlar om Simon Persson och David Grabinski, det rapporterar Poker.se. Leder turneringen gör Vladas Tamasauskas från Litauen.

Peter Eichhardt om:

Gemenskapen på pokertouren:

– Det är en otroligt bra gemenskap. Det blir mycket pokersnack, men det är en stimulerande miljö. Det blir så att man håller sig till dem med samma nationaliteter. Jag pratar ryska och umgås även med en del ryssar under turneringarna. Vi brukar gå ut och käka tillsammans ibland. Det är en väldigt fin stämning. Det finns ingen skitstövel, som jag tycker. Men jag är inte konflikträdd alls och märker jag att någon exempelvis beter sig illa mot någon annan så säger jag till.

Fördelarna med att ha spelat poker i 25 år:

– Jag tycker jag är ganska smart, men många av de unga killarna är minst lika smarta och deras hjärnor spinner på i ett högre tempo. Jag är mycket lugnare och har blivit rätt bra på att läsa av människor. Unga spelare, som kanske spelat 70 procent av sin karriär online, har inte den möjligheten att kunna läsa av sina motståndare. Erfarenheten har gjort att jag väldigt sällan blir upprörd vid ett pokerbord, av exempelvis en spelares attityd, eller dennes spel. Jag vet bara att det kommer drabba mitt eget spel negativt om jag skulle reagera på det. Jag rycker på axlarna.

Hur länge han kommer fortsätta spela:

– Jag vet inte. Tre gånger tidigare har jag varit på väg att starta en ny karriär. 1993 till 1996 var jag casinochef i St Petersburg. För några år sedan anställdes jag som golfexpert på ett spelbolag, men det funkade inte. Jag har kommit tillbaka till pokern hela tiden. För ett par år sedan tyckte jag att jag var för dålig, men nu känner jag att jag blivit enormt mycket bättre. Jag älskar ruschen och adrenalinpåslaget jag får. Det stimulerar mig mycket mer än att gå till ett kontor och jobba åtta till fem. Att träffa alla de här unga pokerspelarna som är fulla av idéer, det är en stimulerande miljö. Anton Wigg och jag har umgåtts mycket sista månaden, det har varit många intressanta diskussioner om livet.

Bäste svenske livespelaren just nu:

– Alexander Ivarsson, jag tror han kommer bli näste svensk att vinna EPT.

Världens bäste livespelare just nu:

– Jag väljer ett säkert kort: Phil Ivey. Han har en enorm känsla och en enorm erfarenhet. Sett över de senaste 20 åren är han den bäste spelaren av sin tid. Men det är jättesvårt att ranka, det finns ett 20-tal som aspirerar på den titeln.

Följ ämnen i artikeln