Jag är nog inte så kaxig som alla tror

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-10-24

Anja Pärson i stor intervju inför säsongs-premiären i morgon

SAAS-FEE

Anja Pärson har hunnit avverka fem försäsongsläger i Alperna.

Här, bland lagkompisar och i backen, vet hon vad hon kan och vågar ta plats.

– Men jag är inte alls lika kaxig utanför backen som folk tror. Jag är väldigt blyg när jag träffar folk som jag inte känner.

Sportbladets Johan Flinck åkte till Saas-Fee och träffade en Anja – och pratade om en annan.

”Det är inte fråga om jag ska vinna utan med hur mycket”.

Så lät Anja Pärson dan innan hon tog VM-guld – med 1,55 sekunder.

Det är den Anja vi känner – kaxiga Anja, vet-vad-jag-kan-Anja, en Anja som skulle tvinga en hel yrkeskår, idrottspsykologerna, in i arbetslöshet om alla haft samma orubbliga självförtroende som denna 22-åring.

Men det finns en annan Anja – en betydligt osäkrare.

– Jag kan vara kaxig när jag vet vad jag kan. Många tror jag har så stort självförtroende alltid, bara för att jag har det i backen. När jag inte kan alla fakta är jag inte lika framåt, berättar Anja för Sportbladet.

– Om min kille Björn tar med mig på en fest med hans kompisar till exempel, så gömmer jag mig bakom hans rygg. Jag är väldigt passiv till en början... men kanske är det för alla känner igen mig.

Blygheten och osäkerheten har också med kändisskapet att göra.

– När jag är i till exempel i Umeå drar jag mig för att göra vissa saker, som att fråga efter saker i affären. Alla vet vem jag är och ställer jag då en dum fråga går alla hem sen och säger ”vet du vad Anja Pärson frågade i dag”.

Sedan i december bor Anja i Monaco. Det märks att hon stormtrivs i det lilla furstendöme.

– Monaco har blivit en frizon för mig. Inte en människa känner igen mig. Jag behöver inte tänka på vilka kläder jag har på mig bara för att gå och handla mjölk. I Sverige har man hela tiden blickarna på sig, tänk att folk bryr sig om vilka varor man handlar.

Men i nästa andetag erkänner hon också att:

– Det finns en dubbelmoral i detta. Jag njuter ju samtidigt av att stå i rampljuset. Ingen kan säga att man inte njuter av att vara i media. Det är svårt – man vill äta kakan men samtidigt ha den kvar.

Tränar på löst underlag

Vi sitter på verandan till Hotel Alpin, svenskarnas hotell, tiotalet meter från kabinbanan i Saas-Fee, eller ”die Perle der Alpen” som det lilla skidparadiset marknadsför sig som.

Det är tredje året i rad svenskarna ligger på träningsläger här på 1 800 meters höjd i södra Schweiz, några mil från den italienska gränsen.

Damerna har haft problem med smälta glaciärer under försäsongen på grund av värmeböljan i Alperna som varade långt in i augusti.

Faktum är att växthuseffekten påverkar Anjas skidåkning och träningsupplägg.

– Det blir varmare och varmare på tävlingsplatserna och därmed lösare underlag. Mitt stora mål i år är att bli bättre när det är löst.

– Tidigare år har jag inte velat acceptera när det blivit löst utan kört med samma tryck och kantning av skidor som om det vore hårt. Numera försöker jag utnyttja att det är löst i stället.

Hennes värsta konkurrent genom åren, kroatiskan Janica Kostelic, är bra på alla underlag och i alla väder.

– Hon har en mycket hög lägstanivå, medan jag haft höga toppar och djupa dalar. Det är det som skiljt oss åt.

I år ska Anja höja sin lägstanivå.

Genom att köra med större marginaler?

– Ja, men jag ska åka snabbare med större marginaler. Och partier där jag vet att jag är snabbast – där ska jag ge järnet och köra på gränsen även i fortsättningen.

Hur motiverar man sig ett mästerskapsfritt år?

– Alla tycker det är skönt att det inte är ett mästerskap. När det är VM eller OS, som det varit tre år i rad nu, hinner man inte utveckla sig. Nu kan man utveckla sin skidåkning i lugn och ro.

Vad har du för målsättning i år?

– Jag har funderat mycket på det där... självklart vill jag vinna en delcup, och har jag riktigt mycket tur kan jag komma på pallen i den totala världscupen.

– Men målet är att vinna varje slalom- och storslalomtävling, sen får vi väl se om jag klarar av det (skratt). Det ska bli skönt att åka och njuta av varje tävling.

Vad gjorde du i sommar?

– Jag var hemma i Monaco och tränade. Jag fick en förkylning i månadsskiftet juni-juli, men det var kanske lika bra så att kroppen fick vila lite. Jag har i varje fall inte tappat något.

Nej, fystesterna visar att hon till och med är något starkare än i fjol och tål mjölksyra ännu bättre.

Ingen semester?

– Jag hade några dagar under midsommaren. Men jag känner att jag inte hunnit slappna av, det får jag göra mellan snölägren. Jag har verkligen hittat ett sätt att trivas i Monaco.

Alla vill sätta sig i respekt

Uppe på glaciären åker hela det svenska laget skidor som aldrig förr.

– Alla har klivit upp en nivå i år. Det är mycket action i backarna – alla tjejerna blir småförbannade och irriterade om det går dåligt i ett åk.

Svenskorna är inte ensamma på försäsongslägren. De hinner stöta på de flesta landslagen innan säsongspremiären i Sölden den 25 oktober.

Pratar ni med varandra?

– Oh ja, det var ju längesen man såg en del.

Är det mycket hemlighetsmakeri?

– Nja, åker man bra sprider det sig. Och ju närmare premiären trappas psykkriget upp, man slår käppen lite extra hårt och sånt.

– Alla vill visa sig starkare än någonsin och man vill sätta sig i respekt hos de andra lagens åkare.

Anja Pärson

Samtliga tävlingar i damernas världscup

Johan Flinck

Följ ämnen i artikeln