Thorén: Kris? Jag njuter av Frida och Ebba
RUKA. Det krispratas om en urvattnad världscup, en nordisk intresseklubb som närmar sig ett brant stup.
På väg dit njuter njuter jag av det som faktiskt glöder hett.
Rivaliteten mellan Ebba Andersson och Frida Karlsson har marinerats sedan barnsben.
Det finns ett vackert ögonblick från förra helgen i Bruksvallarna som fångades på bild. Efter målgång, drog Frida Karlsson till sig Ebba Andersson för en kram. Ebba, segrare i deras första möte den här säsongen, lutade sig mot Frida och såg lättad ut.
De hade längtat efter varandra. Kanske inte rent personligt, de hänger inte mest i landslaget och är väldigt olika i sina personligheter, men som de två respektfulla konkurrenter de är. Efter Frida Karlssons försäsong utanför landslaget har duon, inte minst Ebba, saknat värdemätarna under träningarna och testloppen.
Efter lördagens millopp hade Ebba Andersson ett övertag och vi anade en viss frustration hos Frida Karlsson. Hon påpekade att hon inte lagt dragit upp sin tävlingsfart ännu.
Till söndagens möte var dock både farten i benen och skallen i fas.
Vi hann knappt blinka innan Frida Karlsson var i rygg på Ebba Andersson och som planerat blev det en duell mellan de gamla klubbkompisarna.
De växeldrog, de teamkörde, de slet för varandra tills det var dags för ett avgörande. Vi såg tendenser på att Ebba Andersson var lite tröttare redan vid sju kilometer när hon inte ville kliva upp och dra när landslagskompisen öppnade för det.
Norge har inget att sätta emot
Men när Frida Karlsson satte in stöten, långt före mål, hade Ebba inte en chans. Karlsson var magnifik och en klass för sig själv denna dag.
Det blev en fantastisk fin tävling för svensk del. Norge har inget att sätta emot när det gäller segrarna, men räddar upp hoppet inför tävlingarna på hemmaplan tack vare Tiril Udnes Weng.
Förra året kom 52 åkare i till start i söndagens jaktstart, 49 gav sig i väg den här söndagen. Men kvalitetsmässigt är det förstås en sänkning totalt sett.
Ingen Therese Johaug, som slutat, och utan de vassa ryskorna, som inte får tävla i spåren av Ryssland krig mot Ukraina. Vi talar om en sport som ser en intresseförskjutning mot skidskytte, som med Viaplay som avsändare förlorat soffpubliken i Vinterstudion.
Ska vi njuta av det eller peka på bristerna? Kanske vi kan göra både och. Eller så här; just nu struntar jag i allt negativt snack och hänger mig åt den svenska duellen.
Med alla dessa mörka moln kan jag ändå fullt ut njuta åt en rivalitet som grott under år. Det finns något visst med starka personligheter, starka talanger som sporras av varandra. Som Stig Strand och Ingemar Stenmark gjorde, som Stefan Edberg och Mats Wilander, eller Gunde Svan och Thomas Wassberg.
Som Ebba Andersson och Frida Karlsson.
Sprungna ur samma miljö, präglade av Hallstaberget, Ångermanälven och fikastunderna vid Ruif-stugan i Remsle och inte minst de känsliga tonårsåren på Sollefteå skidgymnasium med Per Nilsson som ledstjärna.
”Hon var ingen stjärna...”
Båda skidåkarna har nu lämnat orten, som fostrat flera VM- och OS-stjärnor, men banden knyter dem tätt samman.
– Hon var ingen stjärna. Hon var nog en av de sämre.... Det kan man inte tro idag, sa mamma Åsa Lundmark om Ebba 2019.
Det var också i Åsas barngrupp som Frida Karlsson genomförde sina första lekfulla träningspass.
Utvecklingen för både Ebba och Frida har varit enorm och söndagens duell var bara den första den här VM-vintern.
Frida Karlsson, med sin stora avslappnade åkning, har kvitterat mot Ebba Andersson, med en lite mer frekvenstät körning, i årets världscup.
Tack för duellen, vi längtar redan efter fler.