Hemliga siffrorna: Männen får mer
Hård kritik mot RF:s fördelning: Extremt viktigt att siffrorna blir offentliga
Publicerad 2023-12-01
Riksidrottsförbundet vägrar redovisa grunden för sitt landslagsstöd.
Trots det kan Sportbladet nu avslöja att männen i nio fall fick mer pengar än damerna.
I bara tre fall gällde det omvända.
– Det här systemet bibehåller ojämställda strukturer, säger bandyförbundets sportchef Karin Torneklint.
Riksidrottsförbundets landslagsstöd beräknas efter tre parametrar: Resultat för det aktuella landslaget, konkurrensen resultaten uppnåtts i och de faktiska kostnaderna för verksamheten.
Redan här menar Svenska bandyförbundets sportchef Karin Tornklint att hela systemet riskerar att vikta mer pengar åt herrar än damer.
– Jag har inte grottat ner mig i siffrorna men jag skulle tro att damlagen får mindre pengar än herrlagen på grund av systemet som skapats. Det gör att damerna får mindre resurser, säger Torneklint om i första hand lagidrotterna.
Hänvisar till ”arbetsmaterial”
Torneklint pekar på att den internationella konkurrensen generellt är större i herridrotter. Dessutom menar hon att herrarna historiskt sett inom många lagidrotter har en dyrare verksamhet, genom bland annat fler ledare, fler läger och högre ersättningar.
Något som i din tur innebär högre kostnader – men med det också mer statligt stöd från RF.
– Så damerna får konstant lite mindre pengar för att de inte har samma kostnader. Det bidrar till att behålla rådande strukturer, säger hon.
Men hon har som sagt inte grottat ner sig i siffrorna. Anledningen är uppenbar. Det går nämligen inte.
När Sportbladet begär att få se landslagsstödet uppdelat på respektive landslag för de senaste fem åren vägrar Riksidrottsförbundet att lämna ut siffrorna. Peter Eriksson, som har det övergripande ansvaret för RF:s ekonomiska stödsystem, hänvisar till att informationen är ”arbetsmaterial” och inte den slutgiltiga fördelningen.
För trots att respektive medlemsförbund ansöker om stödet med specifika uppgifter kring vad herr- respektive damlandslag kostar kan de i teorin sedan ändå välja att fördela pengarna de får tillbaka hur de vill inom landslagsverksamheten.
Därför menar RF att siffrorna förbunden skickar in – och stödet faktiskt fördelas efter – bara är ”arbetsmaterial”. Allt Sportbladet får ut är klumpsumman för respektive förbund.
”Extremt viktigt att det blir offentligt”
På omvägar har vi trots det fått ut det senaste årets siffror. Där framgår att nio av herrlandslagen i olika lagidrotter genererat mer statligt stöd från RF än sina damkollegor i samma förbund. Samtidigt som det omvända bara hände i tre fall.
– Herrlandslagen kostar mer på grund av rådande strukturer vilket gör att de får mer pengar, och så håller det på så vilket gör att damerna aldrig kommer ikapp. Det här systemet bibehåller en ojämställd idrott, upprepar Karin Torneklint på Svenska bandyförbundet när hon får se siffrorna.
Hur ser du på att RF inte lämnar ut mer information?
– Jag tycker det är jättespännande att de inte lämnar ut siffrorna som visar hur statliga medel fördelas. Jag tror personligen också att fördelningen varit ännu mer snedvriden om du gått fler år tillbaka i tiden.
Men hur stort problem är det, om RF ändå bara betalar ut en klumpsumma och idrotterna sedan sköter fördelningen?
– De säger att vi kan fördela pengarna vilket stämmer, men samtidigt visar de själva hela tiden att de ger per pengar till den manliga idrotten. Jag tycker det är tokigt. De säger också att de vill förändra strukturerna som finns men vill samtidigt inte visa de här siffrorna.
– Jag tycker att det är extremt viktigt att de här siffrorna blir offentliga för om vi inte vet hur pengarna fördelas kan vi inte säkerställa att vi jobbar för jämställdhet och lika behandling mellan idrotter och kön.
Peter Eriksson på RF berättar att systemet kring landslagsstödet varit mer eller mindre oförändrat sedan det kom till 2009 – och som mest bara täcker 35 procent av ett landslags kostnader. Han bekräftar samtidigt att stödet räknas fram utifrån kostnader för herr- respektive damlandslag, men poängterar också att det i slutändan ändå är upp till medlemsförbunden hur de används.
Samtidigt förstår han kritiken.
– De kan absolut vara en giltig synpunkt och jag förstår resonemanget.
Hur ser du på risken att er fördelning påverkar förbunden?
– Det är svårt att säga hur förbunden agerar men vår förhoppning är snarare att de lägger pengarna på den verksamhet de tycker är mest prioriterad.
Finns det anledning för RF att se över hur stödet räknas fram?
– Jag skulle säga att det finns skäl att se över helheten oavsett, och i en sådan helhetsöversyn också beakta om stödet cementerar eller på något sätt snedvrider hur man ser på dam- respektive herridrott.