Den tuffa vägen till Europatouren

Nu avgörs golfarnas helvetesvecka

Den kallas helvetesveckan.

Men kan också vara nålsögat till golfparadiset med miljoner och berömmelse i potten.

Europatourens kvalskola.

- Den absolut viktigaste tävlingen i mitt liv, säger Jimmy Kawalec, en av 16 svenska spelare på plats.

Omgivningen är underbar.

Strax norr om Barcelona, utmed medelhavskusten. Empordà och Pals, två långa, ljuvliga banor kantade av pinjeträd, ofta utsatta för den torra sydliga vinden som är vanlig i området.

Här avgörs vilka som får spela Europatouren nästa år.

- Det känns underbart att kunna ta ett så stort steg så snabbt, säger Jimmy Kawalec.

I kvalskolan hamnar vanligtvis två kategorier av spelare.

Dels spelare som ramlat ur Europatouren och vill tillbaks. Av ekonomiska skäl eller av ren yrkesstolthet.

Dels nya hungriga spelare som längtar efter nya utmaningar, nya tävlingar, mer pengar.

Desperata och skräckslagna

Gemensamt för alla är att de är desperata. Skräckslagna. Och nervösa. Mental styrka är ett måste. Oavsett hur bra du slår bollen i "vanliga" fall.

- Den mentala biten har en mycket större del i golfen överhuvudtaget än den tekniska förmågan, säger Jimmy Kawalec.

Skillnaden mellan framgång i kvalet, och motsatsen, är att om du missar kvalgränsen efter 72 hål, så hamnar du obevekligen på Challengetouren.

För spelare som varit 15-20 år på Europatouren skulle det vara som att somna på Maldiverna och vakna i ett tält på Antarktis. Löne- och temperatursänkning, vilket de flesta av dem säkert överlever utan problem. Känslomässigt kan det vara värre.

Bland de svenska spelarna på plats finns både "gamla" rutinerade spelare som Magnus Persson-Atlevi, Dennis Edlund och Per Nyman, med många år ute på Europatouren.

Men också nya namn. Som Kawalec, Magnus A Carlsson och Robert Johansen, som alla huvudsakligen spelat på Teliatouren och Nordic League, Europatourens nordiska mikrosystrar.

Golfens förbundskapten Peter Mattsson tror på de unga svenskarna, och är glad för att så många svenskar klarat sig hit, till slutkvalet.

- Nu gäller det att, så gott det går, ta det som en vanlig tävling. Även om flaskhalsen mellan olika tourer är jäkligt trång och det är få platser på spel, så är inte skillnaden i spelkvalité lika stor. Toppen i Teliatouren håller hög klass, menar Mattsson.

För svårt att ta sig in?

Flaskhalsen är trång. Många menar att det är för lätt att behålla sitt Europatourkort, och att det är alldeles för svårt att spela sig in underifrån. För att klara kortet räcker det i princip med en bra tävling, för att ta sig upp behöver man spela bra ett helt år på Challengetouren. Eller under de 252 hål som hela kvalskolan omfattar.

- Det är klart att dom som redan spelar på Europatouren tycker att det är bra att så många som 115 spelare får behålla kortet. Men för utvecklingen av unga spelare skulle det ju vara bättre med ett större flöde mellan tourerna, säger Peter Mattsson.

I takt med golfens utveckling har självklart antalet elitspelare ökat dramatiskt. På 1980-talet var det bara ett steg i kvalskolan och då spelades det i La Manga, söderut i Spanien.

Redan då började historierna om spelare som missat bollen på tee i ren nervositet, någon annan som haft tio slag på sista hålet och missat sitt givna tourkort med ett ynka slag.

- Pressen är naturligtvis oerhört stor men det är extra viktigt att ha tålamod under en så här lång tävling. På sex varv hinner det hända så otroligt mycket på vägen, säger Peter Mattsson.

Pressen känns

Under senare delen av 90-talet gick kvalet på San Roque söder om Marbella.

Ett år sägs en spelare under sista varvet ha slagit fem bollar out-of-bounds i vinden på det smala första hålet. Förväntningarna och pressen väcker märkliga tankebanor i huvudet, och muskelgrupper i händerna som du aldrig känt förut.

För alla som klarar nervryckningar och tvångstankar. De som klarar sitt hett eftertraktade Europatourkort, finns alla möjligheter nästa säsong.

En ocean av tävlingar att prestera något bra på.

Helvetet eller paradiset?

Båda ligger just nu i norra Spanien.

Martin Strömberg (sport@aftonbladet.se)