Alfelt: Är nog nöjd med en miljard dollar

LAS VEGAS. Om några timmar ska en epok vara över.

Floyd Mayweather Jr har tangerat Rocky Marcianos rekord och dragit sig tillbaka obesegrad efter 49 raka segrar.

Jag vet inte det. När jag gläntar på gardinen i mitt hotellrum ser jag bakom bergochdalbanan runt New York New York och ett parkeringshus bygget som kan locka in Mr Money i ringen en 50:e gång.

Las Vegas Arena.

Spektakulära byggen är en självklarhet i Vegas och den nya arenan blir säkert alldeles fantastisk när den invigs. Jag vet exakt när det ska ske dessutom, för när jag går in på dess hemsida säger den: 231 dagar, 2 timmar, 55 minuter, 41 sekunder kvar.

En häftig arena behöver en häftig start och eftersom NHL tvekar att utöka så att det blir ett NHL-lag i spelstaden och NBA inte heller har något över just nu är så klart en 50:e seger för Floyd Mayweather Jr den ultimata inledningen. Värd i princip hur mycket som helst.

Floyd är kanske ärlig när han säger att han inte bryr sig om titlar och rekord, men han är absolut ärlig i sitt förhållande till dollar. Han älskar de gröna sedlarna och döljer aldrig sin kärlekshistoria. Han har tjänat 800 miljoner dollar hittills och skulle nog vara ganska nöjd med att sluta på en miljard. Åtta och en halv miljarder svenska kronor.

Kan tangera rekordet

Andre Berto är ett hinder i vägen till ännu en supermatch. Ett hinder man ska ta på allvar. En hårt slående slugger, men Mayweather har alltid behärskat den typen av motståndare och det skulle förvåna om han inte gör det igen.

Fast man kan aldrig vara säker.

Rocky Marcianos rekord är faktiskt redan tangerat.

Av den danske showmannen, tungviktaren Brian Nielsen.

Han har dock aldrig fått den cred för det som Mayweather kommer att få när/om han upprepar bravaden söndag morgon.

Brian Nielsen var faktiskt på väg att slå Marcianos rekord en märklig kväll i danska Vejle

Jag var på plats även den gången.

Artonde juni 1999 i Idraettens hus inledde Nielsen med att visa upp sin bästa boxning någonsin. I rond efter rond lekte han med amerikanen Dick ”The Raging Bull” Ryan. Nielsen dansade på Muhammad Ali-fötter, parerade fettvalkarnas med den levande kraftens viktomfördelning perfekt. Behärskade allt utom sin inhyrde tränare, sydamerikanen Pepe Correas boxningsromantiskt inskränkta så-här-har-vi-alltid-gjort-och-därför-är-det-rätt-attityd.

Correa förbjöd Brian att inta vätska under matchen.

Vill bli ihågkommen som den störste

I nionde ronden svajade benen under den store dansken. Han viftade fjantigt med nävarna och tog snedsteg. Alla trodde att han skämtade som han brukade göra. Brian ville ge upp men Correa tvingade in honom på canvasen.

När sista ronden inleddes jagade Ryan honom genom ringen. Super-Brian kollapsade och skickades direkt till sjukhus där man fick borra hål i huvudet på honom för att lätta på trycket mot hjärnan.

Så visst, allt kan hända i boxning.

Nielsens tangering har fått lite cred i historien beroende på att han under segerraden vunnit över få som rankats bland världens allra bästa.

Annat var det med Larry Holmes som slagit alla de bästa inklusive Ali och efter 48–0 sa att Rocky Marciano inte ens var värd att bära hans suspensoar. Naturligtvis gick det åt helsicke för Holmes i match 49 då han förlorade mot Michael Spinks.

Så. Det spännande med idrott är att vi aldrig vet vad som ska hända. Jag tror givetvis att Mayweather vinner men jag tror också att han efter ett tag inser att hans dröm om att bli ihågkommen som den bäste genom alla tider kräver ett eget rekord och inte ett delat.

Jag ser fram emot en kväll i Las Vegas Arena om 213 dagar, 2 timmar, 30 minuter, 2 sekunder.

Nu vet ni också hur lång tid det tar för mig att skriva en sån här artikel.