Flinck: Kan inte se det hända
KRISTIANSTAD. Nu vill man ju luta sig mot Janne Ekman.
Eller ännu hellre Bosse Larsson.
Men frågan är om Kristianstad ens har tio procents chans att gå vidare i Champions League nu.
”Släpp Glandorf”, var min poddpartner Robin Nilssons budskap till IFK Kristianstad inför den första matchen i åttondelsfinalen mot Flensburg.
Men Ola Lindgren – eller Olafur Gudmundsson för den delen – verkar ha missat veckans avsnitt av Bladets handbollspodd. Eller så gör de inte (alltid) som herr Nilsson säger.
För vänstertvåan Gudmundsson, ihop med resten av IFK Kristianstad och inte minst målvakten Richard Kappelin, höll nere storskytten, som i förra veckan slog rekordet i flest spelmål i världens bästa liga, på ett enda mål i matchen.
”Släpp Wanne”, var Robin Nilssons andra taktiska budskap till laget inför matchen och kanske hade Lindgren lyssnat en stund ändå för Hampus Wanne fick ta hela elva avslut och satte åtta av dem.
Men det spelade ingen roll.
Flensburg vann ändå – med fyra mål.
Kappelins bästa match
För att Kristianstad ska ha en möjlighet att vinna en sådan här match måste majoriteten av spelarna prestera på maxnivå.
Nu var det egentligen bara Richard Kappelin som gjorde det (i 45 minuter).
Det var i och för sig en grundförutsättning. Målvaktsmatchen måste vinnas. Den ledde Kappelin över Mattias Andersson i paus med 42–20 i räddningsprocent (enligt tv-grafiken). När matchen var över var den oavgjord (33–33) sedan Kappelin, som menar att han gjorde sin bästa match i IFK-tröjan, bara tagit ett skott sista kvarten efter att uteförsvaret gått ner sig och släppt till alldeles för lätta lägen för Jim Gottfridsson och de andra ”tyskarna”.
Kristianstad hade förstås behövt få bättre utdelning på Kappelins storspel under tre fjärdedelar av matchen i form av lätta kontringsmål. Men de blev alldeles för få. Flensburg visste förstås att omställningsspelet, där de själva är så vassa, är Kristianstads stora vapen i Champions League och låste upp hemmalaget skickligt där. Och när de inte lyckades med det missade Kristianstads kontringsraketer några jättelägen.
För i de uppställda anfallen var Flensburgförsvaret för starkt och kompakt.
I andra halvlek var det nästan bara Albin Lagergren som, trots att han togs hårdast av alla, var den som kunde ta sig fram, igenom och över Tobbe Karlsson & Co. Men så var också Olafur Gudmundsson skadeskjuten efter paus.
Men visst har IFK Kristianstad kommit rätt långt när man förlorar mot ett av världens bästa lag i en slutspelsmatch i Champions League med bara fyra mål trots att man inte gör en toppmatch.
Typiskt ett etablerat storlag
Många av de 5178 fruktade nog på förhand att Flensburg skulle vinna med större marginal och dubbelmötet redan vara kört vid det här laget. Därför tror jag att de vände hemåt rätt nöjda.
Någonstans lever den här åttondelsfinalen ändå.
Men samtidigt: Kristianstad ska ta igen fyra mål nere i Flensburg på onsdag.
Jag kan inte se det hända.
Inför kvällens match frågade jag Ola Lindgren om chanserna till avancemang och han sa ”10, max 15, procent”.
Jag frågade honom igen efter matchen och han sa ”de är väl ungefär samma”.
Själv skulle jag uppskatta dem till något mindre än 10 procent, om vi nu ska snacka petitesser.
Man hade hellre lutat sig mot Janne Ekman nu.
Guiftränaren sa ju inför SM-kvartsfinalerna, där man valdes av just IFK Kristianstad, att chanserna var 50/50.
– Antingen vinner man eller förlorar man.
Men det där var en mer semantisk utsaga än en uppvisning i sannolikhetslära.
Eller så lyssnar man på Bosse Larsson, den gamle MFF-ikonen som en gång ombads taxera sitt lags chanser och svarade:
– De är väl sjutti-sjutti.
Det är också lite typiskt ett etablerat och rutinerat storlag som Flensburg att man åker hem med en fyramålsseger efter att inte ha lett matchen med fyra mål förrän i absolut sista sekunden när Simon Jeppsson stänkte dit 26–22.
Jeppsson, förresten. Han känns som en ren rollspelare i dagens Flensburg: spelar bara i anfallen när laget är en man mer.
Landslagets andre vänsternia, Lukas Nilsson, får knappt spela alls i Kiel för tillfället.
Det är två unga spelare som behöver mycket speltid.
En spelare som Kentin Mahe spelade inte alls, mer än möjligen något enstaka anfall som jag kanske missade.
Han bänkades hela matchen trots att han var fullt disponibel.
Flensburg har mer att ta av, om man säger så.
Nu saknade IFK i och för sig skadade Helge Freiman men han är ju inte tillbaka till returen – tyvärr.
Flensburgspelarna tokhyllade publiken och inramningen i Kristianstads Arena. Då är de ändå rätt bortskämda med hyfsade atmosfärer i Bundesliga och Champions League.