15 OS-spelare tackade nej till Tre Kronor – det är en samlad bojkott mot landslagsledningen
MANNHEIM. Kaos är granne med Gud heter Lars Noréns berömda drama.
Här i Mannheim är kaos granne med Bengt-Åke Gustafsson.
Inte bara på isen i matchen mot Frankrike. Det mesta har varit en enda röra fram till nu.
Just därför tror jag ändå det här kan sluta lyckligt.
Sverige gjorde en usel förstaperiod mot Frankrike och en mindre usel andra. Det räckte för att ge betryggande 3–0 inför en ännu uslare tredje, där fransmännen gick upp till 2–3 och var snubblande nära en kvittering på slutet.
Men jag kan inte vara alltför kritisk.
Sverige har ännu inte förlorat mot någon blåbärsnation i VM.
Det har däremot både Finland, USA och Tjeckien – Sveriges främsta utmanare bakom favoriterna Ryssland och Kanada.
Om vi nu kan kalla sensationslagen Danmark och Norge för blåbär längre. Men det är ändå en styrka att Sverige inte hamnat i det sällskapet. Att de vunnit trots att spelet inte fungerar.
Omark måste svälja kritiken
Jag har varit på så många VM att jag vet att det brukar se ut så här i början av turneringarna. Och ju sämre det går i början och ju mer utskällda svenskarna blir, desto bättre brukar det bli på slutet.
Det är ett klassiskt svenskt segerrecept.
Det var kul att se att det lossnade för Linus Omark i går efter en tung period. Nu var lite av den gamla Omark tillbaka och hans solonummer när han tog köksvägen runt kassen bäddade för Sveriges 1–0 och så spelade han fram till Johan Harjus matchavgörande 3–0.
Jag väntade mig en strålande glad Omark i mixade zonen efteråt, men istället var han ordentligt tjurig på oss journalister som kritiserat hans tidigare insatser.
Men har man varit ovanligt blek och inte gjort en enda poäng på fyra raka matcher, så får man svälja kritiken.
Det är för dåligt, Bengt-Åke
Åtminstone om man har Linus Omarks talang. Och han får nog lära sig att inte vara lika frispråkig då han kommer över till Edmonton Oilers i NHL. Då kommer han att bli uppäten av massmedia därborta.
?
Bengt-Åke vet inte ens att han och laget måste flytta till Köln om man blir trea eller fyra i fortsättningsserien här i Mannheim.
Han tror fortfarande att Sverige spelar kvartsfinal i Mannheim – hur det går än går i fortsättningen. Det är för dåligt.
Om inte Bengt-Åke vet borde åtminstone lagets general manager Mats Näslund veta vad som gäller och informera. Han sitter trots allt i direktoratet här i Mannheim.
Vad ligger bakom alla tack, men nej, tack från de svenska NHL-spelare som var i OS?
OS-spelarna besvikna på ledningen
Hittills är det bara andremålvakten i OS -–Jonas Gustavsson – som tackat ja. Efter honom har det blivit femton raka nej från de NHL-proffs som var med i OS.
Femton!
Nästan hela OS-laget. Det måste vara nytt rekord.
Att de svenska NHL-spelarna i OS var otroligt besvikna på lagledningen är ingen hemlighet i den inre kretsen.
Och jag kan inte tolka alla nej som annat än att det är en samlad bojkott.
Jag skulle bli mycket förvånad om Daniel och Henrik Sedin kommer till VM om Vancouver åker ut mot Chicago.
I så fall är vi uppe i sjutton.
Sedan om det är rätt eller fel är inte jag mannen att svara på.
Man spelar trots allt för Sverige – och inte den förbundskapten som står i båset.
Detroitbacken Jonathan Ericsson landade i Frankfurt klockan elva i går, några timmar försenad.
Men ändå i tid för att spela samma kväll.
Nu fick han inte det och jag tycker det var ett felbeslut.
Det hade varit bättre att låta honom känna på spelet på stor rink direkt och jag tror inte han gjort bort sig mot Frankrike.
Foppas takter vill vi se mer av
Jag minns när Foppa kom till VM i Zürich 1998 efter en zickzack- flygning över Atlanten och i Europa.
Det var bara några timmar till match då han landade och han spelade direkt samma dag. I lånad utrustning då trunken försvunnit längs vägen.
När nationalsången spelades efteråt höll han på att somna på blålinjen.
Det är väl lite av de takterna man längtar efter här i Mannheim just nu.