Elfsborg och Bajen ger oss nytt hopp

Simon Bank

Det är siffror man hade ryckt på axlarna åt för tio år sedan, men strunt samma.

Var tid har sina hjältar.

Just i dag, en mörk höstkväll år 2007, heter de Elfsborg.

Om det inte vore för att Hammarby (”Stockholms populäraste klubb” enligt programbladet) glömt ta med sig mer än 6 900 fans till Solna så hade det varit en alldeles perfekt Europa-kväll.

Jag satt på Råsunda, i ett svårmodigt regn, och såg 2–1-matcherna rulla in.

Om Hammarbys fina insats mot Braga ska vi prata lite senare, men först ska vi ha frågesport.

Så här: Vad har Besiktas, Bayer Leverkusen, CSKA Moskva, Everton, Spartak Moskva och Sjachtar Donetsk gemensamt?

Alla som svarat ”Mål-Otto har spelat där” får en halv poäng, men rätt svar är att alla har förlorat mot Dinamo i Bukarest nyligen.

I går åkte Elfsborg dit och vann med 2–1.

Det är ett sensationellt resultat, en skräll i nivå med Halmstads vinst mot Sporting för två år sen.

Det Dinamo som Elfsborg mötte i går var inte det vanliga, frejdiga Dinamo som vann ligan i våras. Då kunde de släppa in två mål och vräka in fem framåt, nu såg de bara räddhågsna och försiktiga ut. Kissnödiga spelare stod och rullade runt bollen i väntan på att Elfsborg skulle gå bort sig.

Men Elfsborg gick ingenstans.

Såg ni matchen såg ni också att Elfsborg organiserade sig på ungefär samma sätt som mot Valencia, men med lite högre utgångsläge och mycket mer understöd åt sin toppspets (Keene). Och precis som mot Valencia gav de bort ett tidigt mål med pinsam pojklagspassivitet.

Men annars ... var det lika stor skillnad mellan Elfsborg nu och Elfsborg då som mellan Valencia och Dinamo.

Kloka och ambitiösa

Man kan sammanfatta det så här: Elfsborg fick lite mer utrymme och gjorde mycket mer av det.

Jari Ilola och Anders Svensson var precis så kloka och ambitiösa som de måste för att laget ska överleva i Europa. James Keene satte 1–1 fint och fick 2–1 gratis av Lobont. Lobont kan göra omöjliga räddningar (som den i Ajax när Brocchi sköt, Champions Leagues bästa räddning någonsin), men gillar att kura ihop sig i närspelet.

Efter 2–1 rullade Dinamo runt bollen, utan fart och utan att hitta luckor. Den unge Magnus Haglund var en sämre målvakt än Walter Zenga, men han hade det trevligare på jobbet i dag.

Rumänerna kan, det ska man ha väldigt klart för sig, göra både tre och fyra mål i Borås – men just nu darrar klubben i grunden.

Det är Elfsborg som orsakat det. Med hårt arbete, lojal organisation och spelare som bestämt sig för att våga något.

De är bara halvvägs. Men det är i alla fall rätt väg, och jag hade nästan glömt bort hur det kändes.

Och Elfsborg är ju inte ensamt. AIK smartspelade sig på ett imponerande vis till 0–0 i Tel Aviv och har chansen. Henrik Larsson räddade ansiktet på ihåliga HIF, som har chansen. Häcken mötte Spartak och har cha... nä, förresten, just den kan ni glömma.

Jag ger AIK 50 procents chans att gå vidare, Elfsborg lite mer. Helsingborg och Hammarby får det tufft.

Smög in bakom ryggen

Men det var roligt att se Hammarby i går. Mest för att det märktes att de lärde sig saker. Det dröjde tio minuter innan Lolo Chanko och Haris Laitinen lärde sig hur lille högermittfältaren Jorginho smög in för att leta spel bakom ryggen på dem. Och Bajens knattemittfält – utan avstängde pappa Eguren – behövde en halvlek på sig för att bli lite klokare i sitt passningsspel.

Spelare som Laitinen, Chanko och Erkan Zengin kan spela vackert kortpassningsspel även på den här nivån. En, två, tre passningar under press. Efter paus visade de också att de kunde störa Bragas rytm med ett rakare spel i djupled.

Skillnaden mot Braga? Att spelare som Wender, Madrid och Jorginho kombinerar de där två-tre korta med att lyfta blicken och vända spelet. Hammarby klarar, än så länge, bara en sak åt gången.

– Braga spelar som vi vill spela i allsvenskan. De var tre mot två, överallt på planen ..., sa Haris Laitinen.

Haris sa två bra saker till. Den första var att ”det här kommer att utveckla oss”. Den andra var att ”hemmaplan och bortaplan är som natt och dag”.

Jo. Naturligtvis.

Otroligt mål av Petter

Jorge Costa, Bragas tränare, lovade en vändning nere i Portugal. Costa har vunnit JVM och Champions League – och hans klocka var så stor att den fick eget omklädningsrum – men han vet också att det aldrig går att vara helt säker mot lag som gör mål som Petter Anderssons första i går.

Rumäner, portugiser och israeler går inte helt säkra för svenska lag längre.

Det är inget att skryta över.

Men vi behöver inte skämmas heller, och det var ett tag sen.