Citatmaskinen och ”rockstjärnan” Frank

Trots att det hade gått decennier sedan hans glansdagar inom brottningen var det aldrig tyst om Frank Andersson.

Den folkkäre citatmaskinen fortsatte att pryda löpsedlar.

Historierna om hans påhitt gav honom smärre rockstjärnestatus.

Rubrikernas man Frank Andersson var känd som en citatmaskin som inte drog sig för att slagkraftigt vädra sina åsikter. Eller att prova lite allt möjligt.

Samma år som han tog sitt första VM-guld släppte han singeln ”Franks disco”, trots att han sa sig inte kunna sjunga.

– På singeln pratade jag och jag tror att jag fick dricka en hel flaska gin innan jag vågade gå in i studion, har han sagt till Metro.

Startade lösgodisföretag

Och han hann med en hel del utöver sina sporterövringar. 1981 dök han upp i filmklassikern ”Göta kanal”, som en man i röda badbyxor som blir nedstänkt under en seglingstävling.

I mitten av 80-talet startade han lösgodisföretaget Franks Candymix. 2005 deltog han i ”Robinson vip”, 2011 blev han tvåa i ”Let's dance” med partnern Charlotte Sinclair, 2013 tävlade han i simhopp och vann ”Kändishoppet” och 2015 deltog han i ”Mästarnas mästare”, men hans hjärtsvikt gjorde det svårt att tävla fullt ut.

”Frankie boy” syntes ofta på travbanorna, spelade mycket och var hästägare. Han har också sagt att han har spelat rysk roulette, inte bara är med i 10 000-metersklubben utan innehar ”guldmedlemskap” och var med att ta skateboard till Sverige.

Försvann spårlöst i Los Angeles

Han berättade öppet om att ha adhd, hur rotlösheten och rastlösheten präglat hans liv. Diagnosen kom först 2010, men kanske är den en delförklaring till idrottsstjärnans rebellstatus som impulsstyrd festprisse.

Följande må vara en tveksam historia så här kort efter legendarens död, men också en så ikonisk händelse att den vore konstig att utelämna. Den ringar in Frank Anderssons kändisskap: som en frispråkig och ibland strulig superstjärna.

I samband med OS i Los Angeles 1984 försvann han spårlöst. Han hade fått ett infall att dra till Las Vegas för en rejäl festnatt. Hans förklaring till avstickaren var att en viss kroppsdel ”ska ha sitt”.

Det stod i bjärt kontrast till andra och betydligt mer skötsamma idrottsstjärnor.

Men Frank Andersson begränsade sig inte, han visade att det gick att vara både olympier och rumlare.