”Jag kan inte göra mer”

Patrik Brenning

Mållöse Runström om
mardrömmen i Superettan

helskärm

Han kom som frälsare och skulle ta Hammarby till allsvenskan.

Fem matcher senare är Björn Runström mållös och klubben nära kvalstrecket.

– Jag kan inte göra mer, säger Runström.

Han presenterades inför storpublik på Hovet, återförenas med sin gamle succépartner Paulinho och hyllades som Hammarbys nyckel till allsvenskt spel. Men efter 450 minuter i superettan står det fortfarande en nolla i Björn Runströms målkolumn.

– Det är klart att jag vill göra mål och det är något man tänker på. Men jag vet sedan tidigare att i vissa perioder studsar bollen fel. Den lägger sig på mållinjen någon gång och nästa gång gör målvakten en jätteräddning. Andra perioder letar sig även riktiga skitavslut in. Jag har varit med om det tidigare. Men det skulle vara skönt att få göra mål, säger Runström.

Känner du pressen att göra mål?

– Den pressen och förväntningarna är störst från mig själv. Det är det jag tänker mest på.

Varje gång jag går in och spelar ger jag bara allt. Vad det sedan ger får man se. Det känns som jag hela tiden har gått in med rätt inställning och gjort det jag kunnat. Jag kan inte göra mer. Men det är klart att det hade varit roligare att göra mål varje match och vinna.

”Inte nöjda”

Trots Hammarbys nya anfalls-trojka med Runström, Paulinho och Sinan Ayranci har laget bara producerat fyra mål i årets serie, bara Qviding är sämre, och laget placerar sig precis ovanför kvalstrecket ner till division 1. Enligt Runström är det dock mer än bara anfallsspelet som klickat.

– Det har varit upp och ner men jag hade förväntat mig mer från alla håll. Vi jobbar med det och jag är övertygad om att det kommer att bli bättre, både spelmässigt och poängmässigt. Självklart är vi inte nöjda varken med prestationen eller spelet som det sett ut.

27-åringen manar samtidigt till lugn bland fansen som visade stort missnöje när resultaten gick emot laget under fjolårets säsong. Anfallaren har inte spelat tävlingsfotboll på ett halvår och behöver tid på sig säger han själv.

– Jag lämnade Norge i oktober och sedan var jag ledig tills jag började här i månadsskiftet mellan februari och mars. Det var ett ganska långt uppehåll och även innan var jag skadad väldigt mycket på slutet. Jag tränade själv i fyra–fem månader och det är klart att det är skillnad mot att träna med ett lag. Jag visste att det skulle ta lite tid att komma in i matchtempot.

– Men det går också hand i hand med lagets prestation. Förhoppningsvis kan vi bli mer jämna, vi har gjort några bra insatser men sedan varvat det med riktiga bottennapp. Kan vi få stabilitet och hålla oss på en hög nivå kommer det synas i poängskörden.

Börjar komma igång

Hur nära formen är du?

– Det vet jag inte. Men jag har fått fem matcher med 90 minuter. Det börjar komma igång nu med tempot i kroppen och flåset. Det blir bättre och bättre för varje match. Alla spelare har mer lyckade dagar och mindre lyckade dagar. Vissa matcher har det fungerat väldigt bra och vissa har man velat få ut mer. Men jag har gett allt i matcherna.