Fullt med teori och taktik – då behöver vi Ralf Edström

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-09-17

Ralf Edström petas från landskampen mot Holland.

Är det här början till slutet för Ralf i radion, tycker jag det är synd.

För Ralf behövs i etern. Särskilt på landskamperna.

Jonathan Jeppsson.

”Det är ingen petning”, säger Radiosportens chef. ”Så länge Ralf har drivet så ska han vara kvar. Men jag vet inte vad han själv vill.”

Och när han säger det känner jag att det där har jag hört förut – från Pep Guardiola.

För visst var det så Pep också uttalade sig – medan Raiola och Zlatan självklart satt och läste mellan raderna.

Det verkar som att Ralf också kan den konsten, för nu han är besviken.

Ingen skulle vilja ha Svennis

Och oavsett om det är en petning eller inte, så kan man konstatera att det pågår en sorts utrensning i expertbås och studior:

Ut med det spretiga, okammade, ogenomtänkta.

In med spelteori, grafik, taktik, streckade linjer och trianglar på mittfältet.

Det väller in en välkammad armé med linjaler under armen och alla analytiska instrument väl stämda.

Och allt nytt är förstås inte av ondo – ingen skulle längre acceptera att en Svennis satt i studion och sa ”möcke, möcke bra” när något spännande skede i matchen skulle utredas, som det var under VM 1994. Och att Glenn Hysén, som mer var som en chipsmumsande kompis i soffan, till slut fick gå var kanske inte helt uppåt väggarna.

”Det är världsrekord!”

Med Ralf är det delvis en annan sak: Han är kanske ingen analytisk trapetskonstnär, men han är rak och hjärtlig och han sätter alltid ner foten, även om tårna framför honom råkar tillhöra Zlatan Ibrahimovic.

Är även sådana som han på väg ut genom dörren är jag lite rädd att allt blir för smart och strömlinjeformat.

Vi slipar av ännu ett hörn och klipper av ännu några fransar, och till slut har vi cykelhjälm på oss vid frukostbordet.

Och då kanske det mycket väl kan bli så att ingen längre kommer att skrika ”Världsrekord! Det är världsrekord!” när Zlatan gör ett konstigt mål med magen – precis som Ralf gjorde i Ungernmatchen förra sommaren.

Var det konstigt?

Ja.

Var det knäppt?

Jo, lite kanske.

Vill vi ha det kvar?

Definitivt.

Så rädda Raffe i radion.

Utan trianglar på mittfältet.

Följ ämnen i artikeln