Spelarna har stått & spottat på priset

Patrik Brenning

Brenning: Äntligen är farsen Ballon d'Or över

Ballon d'Or lämnar Fifa och återvänder till de säkrare händerna hos franska France Football.

Tack och lov för det.

Äntligen är farsen som vattnat ur hela prisets betydelse över.

helskärm

Sedan Fifa i praktiken tog över Ballon d'Or från France Football 2010 har vi fått se vad de kommersiella klorna kan göra med en i grunden genuin och intressant produkt. Journalister dög enligt Fifa inte längre som experter utan såväl lagkaptener som förbundskaptener från alla världens medlemsnationer engagerades samtidigt som prisutdelningen förvandlades till ett timmeslångt sömnpiller där den enda spänningen till sist handlade om vilka moderegler Leo Messi skulle komma att bryta det här året.

Sedan klev spelarna upp på scenen och tog emot samma pris som de genom sina egna röster i flera år stått och spottat på.

Taktik- och kompisröster

Med den ökade uppmärksamheten kring Ballon d'Or i Fifas regi började såväl klubbar som spelare att se det kommersiella värdet i att ta hem utmärkelsen. Följden blev bonusklausuler i spelarnas enskilda avtal för att jag trofén, mer eller mindre raka PR-kupper från klubbarna för att heja fram sina representanter och total taktikröstning från de inblandade.

Sedan priset blev Fifas och France Footballs gemensamma 2010 har antingen Leo Messi eller Cristiano Ronaldo vunnit varje år. Samtidigt har de två rivalerna inte röstat på varandra en enda gång.

Senast ansåg Messi att Luis Suarez, Neymar och Andres Iniesta varit världens tre bästa spelare 2015. Alla lagkamrater i FC Barcelona. Ronaldo svarade med att lägga sina röster på Karim Benzema, James Rodriguez och Gareth Bale. Japp, Real Madrid hela bunten.

Ett pinsamt ogenerat försök att försöka gömma taktikröster, för att undvika att ge sin utmanare några poäng, genom att hylla sina lagkamrater. Kompisröster var de samtidigt långt ifrån ensamma om.

Belgiens lagkapten Vincent Kompany röstade på Eden Hazard som etta, tyske Bastian Schweinstiger på Manuel Neuer, Uruguays Diego Godin på Luis Suarez... Jag skulle kunna fortsätta.

Återgång till gamla regelverket

Sverige då? Lagkapten Zlatan Ibrahimovic valde supertrion Messi, Suarez och Neymar från sin gamla klubb Barcelona och förbundskapten Erik Hamrén hade i sin tur Zlatan på förstaplatsen före Ronaldo och Messi. Det kan kanske de mest inbitna Zlatan-fanatikerna argumentera för att vara korrekt men det bör då noteras att Hamrén var en av endast tre i hela omröstningen som hade Zlatan som etta. De andra två var lagkaptenerna för Curaçao och Kirgizistan.

När France Football nu bekräftar att de tar tillbaka priset flaggar de även för flera regeländringar (som ska presenteras på tisdag). Det är ännu okänt vilka men det spekuleras i att skiftet innebär en återgång till det gamla regelverket.

Det innebär i så fall att förbundskaptenerna och spelarna själva inte längre ska ha någon röst i frågan. Istället återgår all makt återigen till de, i jämförelse i alla fall betydligt mer objektiva, utvalda fotbollsjournalisterna världen över.

Det skulle i så fall innebära ett välkommet slut på den fars Fifa, med god hjälp av spelarna, förvandlat omröstningen och med det hela priset till. För ingen kan hävda att utdelandet har varit speciellt välskött på senare år.

Vi kan ju ta ett sista exempel för att belysa det tragikomiska i Fifas förvandling av Ballon d'Or. När Pakistans förbundskapten Basheer Al Shamlan Mohammed Shamlan Mubarek gick till valurnan kritade han ner namnet på Bayern Münchens Arjen Robben på lappen som världens bäste fotbollsspelare 2015. Då hade Robben varit skadad 176 av årets 365 dagar.