”Jag är tillbaka i full träning”

Petter Andersson siktar på att spela a-lagsfotboll i oktober

helskärm

Han har inte spelat fotboll på nästan två år och prövats hårdast av våra utlandsproffs.

Men nu har Petter Andersson nått slutet på sitt skadehelvete – och tränar med Groningens a-lag igen.

– Jag tänker mest: fan, går det så här fort?, säger han i en intervju med Sportbladet om tvivlet efter alla skador, vägen tillbaka och tröttsamma krya-på-dig-hälsningar.

Det såg länge ut som en saga.

Petter Andersson, 25, tog chansen direkt i holländska Groningen, dit han värvats från Hammarby ­under sommaren 2008.

Borta var minnena av de ljumskproblem han brottats med i Bajen och Andersson var efter de två första matcherna en man för start­elvan.

Han gjorde mål, hyllades i holländsk press och njöt av sitt första proffsäventyr.

Men när hösten övergick i vinter och 2008 blev 2009 kom nästa kapitel: den nattsvarta skade­farsen.

I januari fick Petter Andersson en spark på knäet som slaktade hans korsband.

Samma skada

Efter åtta månaders rehabträning var han redo för ligaspel och en ny säsong igen.

Den var över innan den ens hunnit börja.

I en reservlagsmatch i slutet av september gjorde Petter en riktningsförändring – och knäet vek sig under honom.

Samma skada en gång till.

– När jag satt och väntade på ­resultatet från röntgen var min enda tanke: bara det inte är korsbandet igen. Sen kom beskedet och allt blev nattsvart, säger Petter Andersson.

– Alla tester hade visat att jag var redo för att spela igen, men jag ­hade en obehaglig känsla i knäet under vissa moment. Jag lyssnade kanske inte riktigt på kroppens signaler.

På ruta ett

Petter var tillbaka på ruta ett igen, drog hem och rehabtränade på egen hand i Sverige under hösten och fick till och med tid för jaktturer med kompisarna hemma i Ljusvattnet.

Hur skulle du beskriva det ­senaste året?

– Det har varit en resa... och deprimerande under långa stunder. Jag menar, man flyttar till Holland för att spela fotboll och så har hela vistelsen blivit förknippad med skador och skit. Den positiva tiden i början är bortglömd.

Har du tvivlat på att kunna ta dig tillbaka till elitfotbollen?

– Efter andra smällen blev jag fundersam. Jag blev skeptisk eftersom det var oprovocerat, knäet gled bara isär utan att någon var i när­heten. Första gången fick jag en spark, nu senast kom det efter en riktningsförändring. Att det var samma knä gjorde mig ännu mer misstänksam – det borde ha varit starkare efter all rehab.

Vilka reaktioner har du fått från fans och personer i din närhet?

– Jag har inte varit så mottaglig för sådant, egentligen. Det går inte att hålla på att åma sig för det här, jag tror att man måste blicka framåt och då kan alla frågor göra en påmind om allt det negativa. Visst, folk har varit vänliga och stöttat en, men jag föredrar att se positivt på framtiden.

Och vad tror du om den?

– Jag är precis tillbaka i full träning och i förra veckan började jag träna med a-laget igen. Jag känner att jag gett mig själv mer tid än förra gången och den där olustiga känslan i knäet är borta. Allt är väldigt positivt just nu.

När tror du att du kan spela matcher igen?

– Serien drar igång i augusti. Jag har räknat bort den första månaden och även september. Förhoppningsvis ska jag kunna vara med och kriga om en plats i oktober, men man vet aldrig med sådana här skador. Det har jag lärt mig nu.