Linda räddade livet på sin drunknande hund

Dennis Jörnmark Callstam

När Lindas hund Smulan höll på att drunka i en vak tvekade hon inte en sekund. Hon kastade sig ut, och lyckades rädda hunden ihop med sina kompisar, skriver SVT Västerbotten.

– Hon sviker mig aldrig så jag kunde inte svika henne där, säger Linda till Aftonbladet.

På söndagen var Linda Marklund från Vindeln ute och jagade med ett gäng kollegor. Hennes jakthund Smulan fick korn på en älg direkt och skällde – men hon och älgen försvann ner mot Vindelälven.

– Den var besvärlig den där älgen, en riktig dåre till älg tror jag. De for ut på någon lång tur på främmande område, säger Linda.

Linda, som har pejlare på sin hund, blev inte alltför orolig. Men när både hund och älg plötsligt var ute på isen på älven blev hon riktigt rädd.

– Jag ringde mina kollegor, för jag visste att hon inte är rädd av sig. Så om älgen skulle braka genom tänkte jag att hon skulle följa efter, säger Linda.

Ringde till 112

När hon och kollegorna Ante och Björn fick syn på älgen och hunden från strandkanten insåg de att älgen hamnat i vattnet. På iskanten intill gick hennes hund runt i cirklar.

Linda bestämde sig för att ringa 112.

– Jag tänkte "herregud", och berättade att en älg brakat genom isen och att det var bråttom. Så de lovade att skicka Räddningstjänsten.

Men innan Räddningstjänsten var på plats märkte hon hur hennes hund tystnade. Kollegorna hade kommit med spännband, men de räckte inte hela vägen till vaken.

Gänget sprang mot vattnet och såg hur Smulan cirkulerade i vattnet medan älgen gjorde sina sista rörelser. De bestämde sig för att skjuta älgen, som genast sjönk ned, och hoppades att Smulan då skulle ta sig upp.

Men hunden blev kvar i vattnet.

– Hon förstår att vi är där och piper från kanten, som för att säga "kom och hjälp mig", säger Linda.

"Har ett starkt band"

Läget såg hopplöst ut men Linda ville inte ge upp. Hon bestämde sig för att åla ut över isen – fäst vid sina kollegor med spännbanden.

– Det är alla hundägares värsta mardröm, att ens hund hamnar i en vak. Det fanns ingen tid att förlora, säger hon.

När de kom fram lyckades Linda sträcka ut sig och ta ett jättegrepp runt Smulans hals. Det var som om hunden sträckte sig fram för att hon skulle kunna nå henne.

Sedan lyckades kollegorna dra in paret till strandkanten. Hon är oerhört tacksam för deras insats.

– Jag var så tacksam, att de förstod och hade sympati. Sen var glädjen total, vi körde bilen på tomgång och värmde oss, säger Linda.

Och ett par dagar efter händelserna mår Smulan finfint igen. Hon var lite medtagen efter händelsen, säger hennes matte.

– Men det är mycket krut i den där gamla damen. Idag var det full fart igen.

Hon fortsätter:

– Hon är en underbar jaktkamrat och sviker mig aldrig. Så då kunde jag inte svika henne där i vaken heller. Vi har ett starkt band vi.