Carlos stoppade skoldåd – brottade ned beväpnad man
Publicerad 2024-05-14
Attacken på Grimstaskolan hade kunnat sluta med dödlig utgång.
En man stod i vägen – och brottade ner gärningsmannen.
Vaktmästare Carlos Hernandez Rubio är Årets skyddsängel.
– Jag jobbade många år som polis i Spanien och det här är inget nytt för mig, säger han.
”Vi fick larm om att en man med kniv gick runt på Grimstaskolan i Vällingby.”
Så beskriver en polis i förundersökningsprotokollet det oroväckande larmet – ”pågående dödligt våld” – som når henne den 3 maj 2023.
Det är strax efter lunch. För vaktmästaren Carlos Hernandez Rubio, 48, på Grimstaskolan, har arbetsdagen börjat som vanligt. Men plötsligt går en intern varning ut, berättar han.
– Vi har en app, och där får vi veta att det var en farlig, beväpnad person i skolan, säger han.
– Vi kan se vem det är som larmar. Och jag visste var hon jobbade.
Kollegan hade blivit angripen strax innan. Hon har öppnat en klassrumsdörr, och utanför i skolkorridoren stod en man, som frågar efter en person.
När läraren ställer frågor börjar mannen hugga mot henne, med vad hon beskriver som en morakniv. Hon blir inte träffad, och lyckas dra igen dörren. Därefter larmar hon 112.
Låser in barnen
När larmet går ut befinner sig Tobias Hansson, rektor på Grimstaskolan, på skolexpeditionen.
– Första tanken är ”Oj, är det här på riktigt?”. Ganska snabbt får vi en bild av vad som hade skett och går ut med information till alla medarbetare om inlåsning, säger han och tillägger:
– Det hade vi tränat på.
Eleverna och personalen skyddas i låsta klassrum, vilket Aftonbladet rapporterade om vid händelsen. Men en person går i rakt motsatt riktning. Carlos Hernandez Rubio närmar sig platsen där gärningsmannen befinner sig.
Var du inte rädd att gå dit?
– Rädd, nej. Jag var mer nyfiken. Jag jobbade många år som polis i Spanien och det här är inget nytt för mig, säger han.
– Men jag var fokuserad.
Han får syn på gärningsmannen i korridoren. Avgörande är att inga elever finns i närheten – därför känner Carlos att han kan ingripa utan att någon annan skulle kunna komma till skada, berättar han.
– På den här skolan finns lågstadie-, mellanstadie- och högstadieelever. Det här är en lågstadiekorridor.
”Han siktar på mig med vapnet”
Vid ett första ögonkast verkar gärningsmannen även vara beväpnad med pistol.
– Jag ser honom på tio meters avstånd, men han ser inte mig. Jag kollar vad han har, vilken typ av vapen. Jag vill också veta om det är en person eller flera. Analysera situationen, säger han och fortsätter:
– Jag ser hans pistol, att det är en skruv under. Då förstår jag att det är en luftpistol.
Carlos går fram till mannen. Öppnar med neutrala frågor.
– Vad gör du här? Ska du hämta dina barn?
Carlos säger att mannen var maskerad med glasögon och munskydd.
– Han siktar på mig med vapnet, som om han ska skjuta mig. Jag tittar på honom – ”Mannen, vad ska du göra, det är ett fejkvapen”.
Det som händer härnäst är Carlos inte beredd på.
– Mannen stoppar ner handen i fickan och tar upp en kniv, säger Carlos.
– Han hotar mig med kniven.
Instinktivt greppar Carlos kniven, men får bara tag om knivbladet.
– Då känner jag att det gör ont, det börjar blöda.
Han visar sin hand, där ett vitt ärr syns på huden mellan tummen och pekfingret.
– Sen får jag tag om handen där han håller kniven.
”Kastar ner honom”
Det utbryter en brottningsmatch.
– Han är lång och stor, stark, så jag tänker ”Jag måste få ner honom”, säger Carlos och visar med gester ett brottargrepp.
– Men jag vill inte släppa taget om handen med kniven.
På frågan om han tränat mycket brottning säger Carlos med ett leende:
– Jag har tränat hela mitt liv.
Carlos höll fokus på kniven.
– Jag kastar ner honom på golvet. Men mannen släpper inte kniven. Han säger: ”Jag är psykiskt sjuk”. Jag säger: ”Släpp kniven. För jag kan inte släppa dig annars”.
– Jag är över honom, och en kollega kommer och hjälper mig med kniven. Sen kan jag kontrollera honom.
De behöver inte hålla fast gärningsmannen länge.
– Så kommer polisen, säger Carlos.
Överraskas av Marcus och Martinus
Gärningsmannen döms i Solna tingsrätt för två fall av grovt olaga hot och brott mot knivlagen, till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Brottet bedöms ha begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning. Hovrätten fastställer domen.
– Efter det hände, då tyckte barnen att jag var en hjälte, säger Carlos Hernandez Rubio och ler brett.
Skolbarnen har hyllat honom med teckningar, kramar och kärleksfullt beröm. Svenska hjältar-jurymedlemmarna Marcus och Martinus stämmer in i den hyllningen, när de kommer till skolan och berättar att Carlos utsetts till Årets skyddsängel. Jublet är öronbedövande.
Till Aftonbladet säger flera elever att Carlos är så snäll, och skapar en trygg stämning på skolan. Själv tillägger han att han kan vara sträng, och gärna håller ordning i korridorerna.
– Det jag gjorde, det var ingenting. Som polis i Spanien fick jag ingripa mot beväpnade personer flera gånger.
– Men det är fint att få utmärkelsen.
Rektor Tobias Hansson håller inte igen när han berömmer Carlos.
– Carlos är en fantastisk människa. Dels är han en väldigt duktig vaktmästare, men han får också alla, både lärare och elever, att känna sig sedda. Hans närvaro inger stabilitet på skolan.
