Yngve har varit tomte – i 57 år
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-06
”Barnen blev så glada att jag ville fortsätta”
SOLLEFTEÅ. Tomten finns.
Han heter Yngve Sundqvist.
Han är 72 år. Och saknar skägg.
Glöm alla Moratomtar, Pajalanissar och Rovaniemiditon.
Tomten bor i Sollefteå.
Aftonbladet har träffat honom.
Yngve Sundqvist har tomtat sen 1952.
På heltid sen 1961.
Det började tragiskt. Yngve led av svår epilepsi och skickades som barn till Margarethahemmet i Knivsta.
–?Flera av barnen fick inte resa hem till jul. Inte fick de några julklappar heller. De var helt övergivna.
Yngve gjorde några kälkar åt dem i snickarboden i Sollefteå när han var hemma på loven.
–?De blev så glada att jag bestämde mig för att fortsätta.
Yngve sjukpensionerades 1961 efter en arbetsolycka på tidningen Nya Norrland.
”Det mesta går att reparera”
Då flyttade han ut i verkstan hemma på gården och blev heltidstomte. Han skrev tiggarbrev till leksakstillverkare, köpte upp konkurslager, började få gåvor av folk som inte behövde sina leksaker längre.
–?Mycket var trasigt. Men det mesta går att reparera, säger Yngve.
Och han byggde ut verkstan. Från ett litet krypin till en anläggning på flera hundra kvadratmeter.
Det måste finnas minst 100 000 grejer på lager. Men det blir stora luckor efter jul.
Yngve åker själv ut och tomtar så mycket han kan. Mest till institutioner och sjukhus.
–?På senare år har jag fått följa med Hoppets stjärna till barnhem i Ukraina och Vitryssland.
”Törs knappt tro det är sant”
Trots att han hållit på i 57 år blir han fortfarande rörd när han berättar om de barn han glatt:
–?Olle bodde på ett hem i Malmberget. Hans mamma hade bara skickat honom ett julkort. Han fick en stor trälastbil av mig. Sen försvann han.
–?När jag gick runt för att natta barnen låg han där i sängen. Med bilen tätt tryckt intill sig.
Samma sak ser han fortfarande hos de glömda barnen i det gamla Sovjet.
–?Flickorna håller i sina dockor och törs knappt tro att det är sant att de fått dem.
”Har inte tid med en egen familj”
–?Det är sånt som gör att man orkar mer än man ska.
Yngve jobbar året runt i sin verkstad. Han reparerar, sorterar, tigger och köper.
–?Jag får in lite pengar på att sälja Smålänningens jul, jag säljer en del julkort och så har jag ju min pension.
Någon egen familj med egna barn har han inte haft:
–?Då skulle jag aldrig ha kunnat ägna mig åt detta.
Han har aldrig fått några fasta bidrag, eller nån lön för det han gör.
Men folk hjälper till.
–?Nu i oktober ska önskelistorna var inne. Sen skickas klapparna i väg i november och december. Jag brukar kunna uppfylla 70 procent av alla önskningar.
Krigsleksaker?
–?Absolut inte.
Och skägget?
–?Aldrig haft något, det är ändå så många som har skägg utan att vara tomtar. Sen kan en del barn bli rädda för skägget.
I år kommer Yngve själv att resa mindre än vanligt.
–?Jag har opererats för cancer och dessutom fått ta bort blindtarmen. Jag orkar inte lika mycket.
Men samtidigt: Han orkar fortfarande mer än man ska.