Bara de som själva varit där – kan hjälpa

Publicerad 2016-04-13

Åsa Passanisi.

Kvinnor som blivit misshandlade hjälper kvinnor som misshandlas. Före detta värstingar kämpar för att få ordning på kids som hamnat snett. Ensamstående föräldrar startar nätverk för singlar med barn.

Och så vidare.

Det Mattias gör nu är en viktig klassiker, som tyvärr allt för ofta går oss förbi.

Vi som inte drabbats ser inte, hör inte.

Våra liv fortsätter på en annan planet. Tills den dag vi själva håller på att gå under - av sjukdom, missbruk, ensamhet eller något annat som inte fanns med i livsplaneringen.

Det är då människor som Mattias kliver fram från sina gömmor och hjälper oss att hitta rätt, i vår nya tillvaro.

I bland undrar jag hur många liv som räddats tack vare att människor som gått före funnits där som stöd och hjälpt till att staka ut en ny väg, mitt i ett förvirrat kaos.

Jag tänker på Elise Lindqvist, 80 som kämpar för prostituerade kvinnor i Stockholm. Varje fredagskväll vandrar hon otröttligt Malmskillnadsgatan fram med smörgåsar, kaffe och kärlek.

Till dem som ingen ser. Till dem som ingen hör.

Varför?

Jo, hon vet hur det är att röra sig i skuggorna, i ett hopplöst liv. Hon har själv varit prostituerad. Och hon glömmer aldrig sin historia.

I december förra året utsågs Elise Lindqvist till svensk hjälte för sin fantastiska insats.

Men majoriteten av alla hjältar belönas aldrig. Ändå fortsätter deras fight för andra - på planeter vi aldrig hört talas om. Eftersom vi aldrig varit där.

När jag för två år sedan drabbades av neuroborrelios (borrelia som infekterar hjärnan) blev jag varse. Jag förlorade synen och blev ansiktsförlamad. Läkaren ryckte på axlarna och sa: Det kanske går över.

Tack vare stöttning och hjälp från andra drabbade lärde jag mig att livet kan bli bra ändå. Mitt i ett kaos.

Jag är fortfarande ansiktsförlamad - och så kanske det kommer att fortsätta vara. Men jag är inte ensam. Jag är lyssnad på av andra på min planet. 

Och det betyder mer än något annat.

Följ ämnen i artikeln