”Nu måste vi skärpa straffen för sexbrott"
Uppdaterad 2016-09-13 | Publicerad 2016-09-12
Elisabeth Massi Fritz kämpar för kvinnor och barn
I 25 år har hon stått på brottsoffrens sida – främst kvinnor och barn. Hon har synts i uppmärksammade rättegångar som den mot Julian Assange, mot "Kapten Klänning" och hedersmordet på Pela.
Advokat Elisabeth Massi Fritz är envis som få.
– Jag flyttade och började studera mot mina föräldrars vilja, berättar hon för Svenska Hjältar.
Mellanbarnet från den syriansk/libanesiska familjen i Motala har tagit sig långt. Till egen advokatbyrå med tretton anställda – alla kvinnor. Hon är landets mest kända brottsmålsadvokat specialiserad på brottsoffer. Hon syns som expert i SVT, skriver debattartiklar och engagerar sig mot våldtäkter och andra sexualbrott.
Kalsongfråga
I rätten är hon orädd – nyligen frågade hon en misstänkt i ett våldtäktsmål hur hans kalsonger såg ut, efter att hennes klient fått frågan om sina trosor.
Mord, sexbrott, misshandel och hot hela dagarna – vad driver dig?
– Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem. Vi har kommit längre, men med snigelfart. Jag har ändå hopp! Jag vill sprida kunskap och förändra, bland annat har jag varit med och satt mer fokus på brottsoffren.
Hon har hjälpt våldtagna tjejer som ingen lyssnat på, kvinnor som misshandlats av sina män, barn som ofredats. Och många mer. Hennes specialitet är hedersbrott.
"Svenskar är rädda"
Redan på 1980-talet, när få visste vad hedersförtyck var, började Elisabeth Massi Fritz brinna för att bekämpa det. Alltså de patriarkala kulturer som – oavsett religion – anser att släktens heder hänger på flickornas och kvinnornas kyskhet.
– Mörkertalet är gigantiskt. Det här är allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Vi borde föra in hedersbrott i brottsbalken och skärpa straffen. Det är en känslig fråga för att svenskar är så rädda att verka rasistiska, men det är tjejerna som offras.
Det märks snabbt hur engagerad Massi Fritz är i sitt arbete. Hon pratar med eftertryck, berättar om olika fall och kommer in på rättsväsendets fel och brister.
Men vägen till det stora skrivbordet i det lyxiga rummet på Östermalm var krokig. Hon är mellanbarn i en syriansk/libanesisk familj, och växte själv upp med att hedern var viktig.
– Det var aldrig fråga om hot eller tvång, men många regler. Det var svårt, särskilt som tonåring. Jag fick inte vara ute på kvällarna, inte ha kille, inte gå på skoldanser. Sådant kunde ge dåligt rykte. Mina syskon var mer resonabla, men jag vägrade rätta in mig i ledet.
Gick emot föräldrarna
Efter gymnasiet var Elisabeth stenhård: Hon skulle flytta och studera juridik. Föräldrarna sa blankt nej. Att en ung ogift kvinna skulle flytta iväg ensam var omöjligt.
– Men jag hade bestämt mig. Det första året i Stockholm var jättejobbigt. Kontakten med föräldrarna var dålig i början. Jag kände stora krav att lyckas, och jag förstod knappt det juridiska språket. I dag är familj och släkt stolta över Elisabeth. Hennes envishet ledde henne rätt. Och den gör att hon klarar ett hektiskt tempo, upprörande fall och brottsoffer som är beroende av henne.
Sedan många år har också Elisabeth egen familj. Dottern fick se insidan av mammas jobb från början...
Ammade vid rätten
– Hon föddes tre veckor för tidigt, precis när rättegången mot Pelas mördare skulle börja i hovrätten. Jag var hemma en vecka, sedan fick hon vara med i ett speciellt rum intill rättssalen. Familjemedlemmar hade hand om henne, så kom en vaktmästare in med en liten lapp när det var dags att amma. Allt går om man vill, säger Elisabeth och ler vid minnet.
Just "Allt går!" säger hon flera gånger under intervjun. En optimism som hjälper henne i jobbet.
Får du aldrig lust att ge upp och ägna dig åt något lättare?
– Nej, aldrig! Jag har så mycket jag vill uträtta och kommer nog att få svårt att gå i pension i framtiden. Jag säger redan nej till många som vill ha hjälp. Jag vill kunna påverka. Jag har blivit tillfrågad om att bli politiker, men i politiken är det för lång tid mellan ord och handling.
Du är alltid så välklädd och tjusig – är det viktigt att vara snygg för att prata om jämställdhetsfrågor?
– Nej, det är inte viktigt att vara tjusig, men man måste få känna sig tjusig, kvinnlig och samtidigt vara smart och professionell. Jag har aldrig under mina år haft några problem med de frågorna. Kläder handlar om en roll som du vill ha och en respekt för rättens ledamöter och mina klienter.
Några av hennes mest kända fall
I de här uppmärksammade målen har advokat Elisabeth Massi Fritz företrätt brottsoffren:
Nu senast: Ännu en gruppvåldtäkt som anmäldes på en färja nu i september.
Våldtäktsmålet mot Julian Assange. Pågår.
Dubbelmordet i Sollentuna, där en son är misstänkt för att ha mördat sina föräldrar. Pågår.
Målet mot "Kapten Klänning", polischefen Göran Lindberg. 2010 dömdes han för bland annat grov våldtäkt, köp av sexuella tjänster och koppleri.
Hedersmordet på Pela - det första kända hedersmålet i Sverige. Pela Atroshi, 19, mördades i juni 1999. Hennes två farbröder dömdes till livstids fängelse.
Flera andra hedersmord, bland annat: Abbas Rezai, som blev kär i "fel" flicka. Flickvännens föräldrar dömdes till tio års fängelse och utvisning 2006. Och hedersmordet på Manidja, som blev bortgift under en resa till Afghanistan. Senare blev hon mördad. 2012 dömdes maken till livstid och utvisning.
Det första kvinnliga målet med en kvinnlig styckmörderska. Dömd till livstidsfängelse 2000. Massi Fritz företrädde offrets anhöriga.
Många gruppvåldtäkter, varav Stureplansmålet, mot de s k "Stureplansprofilerna" är ett av de mest kända någonsin. De två männen dömdes 2007 till fängelse för att ha våldtagit en 19-årig kvinna.
Målet mot advokat Per Liljekvist, som skickade två kriminella män för att misshandla ett gäng ungdomar. 2015 dömdes han till samhällstjänst för anstiftan till misshandel.