Vi blev diskriminerade – men fick aldrig hjälp

Replik från SD: Därför behöver diskrimineringslagen ändras

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-10-20

Vi ska så långt det bara är möjligt ha samma rättigheter och möjligheter. Som aktiva politiker i SD kan vi dock vittna om att detta inte alltid är fallet i dagsläget. Därför vill vi göra om diskrimineringslagen. Replik från Richard Jomshof och Magnus Persson.

REPLIK. Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, hävdar i Aftonbladet att vårt parti skulle utgöra ett hot mot diskrimineringslagen och i förlängningen också svensk arbetsmarknad.

Det är naturligtvis inte sant. Sverigedemokraterna står upp för ett samhälle där alla medborgare är lika inför lagen. Vi ska så långt det bara är möjligt ha samma rättigheter, möjligheter men också skyldigheter.

Som aktiva politiker i SD kan vi dock vittna om att detta inte alltid är fallet i dagsläget.

Vi har många medlemmar – däribland vi – som har blivit illa behandlade och utsatta för regelrätt diskriminering. Detta enbart baserat på val av partibok.

Det handlar om allt från att fackligt aktiva medlemmar har blivit utslänga ur sina respektive fackförbund – vilket för övrigt är ett direkt hot mot den svenska modellen – till att man har nekats anställningar och blivit av med jobbet.

Något vi båda upplevt vid fler än ett tillfälle.

I dessa fall finns det ingen diskrimineringsombudsman som har kommit till vår hjälp, ingen lagstiftning som står upp för åsiktsfriheten och rätten att engagera sig i ett politiskt parti utan risk för repressalier.

I de fall vi har sökt hjälp hos våra fackförbund har vi mötts av nonchalans och ibland också ett direkt förakt, vilket är min (Richard Jomshof) erfarenhet när jag sökte hjälp hos Lärarnas riksförbund.

Politiker – oftast på vänsterkanten – och ledarskribenter har i sin tur försvarat diskrimineringen. Detta är fakta. Det är så verkligheten allt för ofta har sett ut.

När vi har kritiserat dagens situation handlar det i grund och botten endast om att vi vill ha en lagstiftning som omfattar alla typer av otillbörlig särbehandling, inte bara de befintliga diskrimineringsgrunderna, utan även diskriminering på grund av politisk åskådning.

Ett krav som även Europakonventionen ställer upp på men som inte finns i svensk lagstiftning. 

SD har hittills i riksdagen drivit linjen att politisk åskådning bör upptas i katalogen av diskrimineringsgrunder, vilket övriga partier valt att säga nej till.

Vid våra landsdagar förra året togs dock beslut om att i stället göra om nuvarande katalog till ett förbud mot all otillbörlig särbehandling.

Det bör vara uppenbart för alla som läser denna text, tog del av det beslutet från landsdagarna eller lyssnade på mitt tidigare uttalande, att syftet inte är att försvaga diskrimineringslagen, utan snarare att stärka den så att även de som diskrimineras på grund av politisk åskådning skyddas.

Det hade varit välkommet om Erkers och Akademikerförbundet tog ställning för en stärkt diskrimineringslag i stället för att misstänkliggöra ett förslag om förbättring. Det visar dock att flera i Sverige har en del att lära på området.


Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet (SD)
Magnus Persson, ordförande i arbetsmarknadsutskottet (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.