Ge migrationspolitiken feministiskt perspektiv

Debattörerna: Kvinnor kraftigt underrepresenterade

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-07-15

För oss är det viktigt med ett ökat feministiskt fokus i migrationspolitiken genom att se till kvinnors och barns särskilda skyddsbehov och möjliggöra för dem att nå Sverige via säkra vägar, skriver debattörerna.

DEBATT. I tider av högljudd debatt kring arbetet med att forma framtidens migrationspolitik i Sverige behöver vi lyfta in perspektivet kvinnor på flykt.

Människor som lever på flykt befinner sig ofta i riskfyllda situationer och vägar. Kvinnor och flickor på flykt är särskilt utsatta och löper stora risker att drabbas av sexuellt våld, människohandel samt tvångs- och barnäktenskap.

Det visar sig också att i rådande läge i vår omvärld och i EU låses kvinnor, äldre och barn fast som internflyktingar i krigshärjade länder, i flyktingläger och längs med flyktvägen. Alla de miljöerna utgör kraftigt förhöjda risker.

Om man också lägger till att kvinnan är den enda som ska försörja familjen eller är enda vuxna, krävs inte så stor fantasi för att förstå vilken situation hon och barnen befinner sig i.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade bland de asylsökande som kommit fram till Sverige. Under rekordåret 2015 var fördelningen exempelvis 70 procent män och 30 procent kvinnor. Under 2016 beviljades 44 551 män och 27 020 kvinnor uppehållstillstånd. Under förra året fick 4 261 vuxna kvinnor uppehållstillstånd, medan antalet vuxna män var 7 302.

Från och med 2017 har regeringen valt att prioritera kvinnor bland de kvotflyktingar som Sverige tar emot. Och man har i handlingsplan uttryckt ”att stärka de mänskliga rättigheterna för kvinnor och flickor på flykt och i migration”.

Även om kvotflyktingar är en liten del av flyktingarna så är det positivt. Sedan januari i år är dessutom Barnkonventionen svensk lag. Barnens rätt borde, med andra ord, alltid gå först.

Många av de flickor och kvinnor som blir kvar i flyktinglägren och i närområdena tvingas in i äktenskap som en lösning på en desperat situation.

Dessutom är ofta kvinnors uppehållstillstånd kopplat till familjegruppen och framförallt makens asylskäl. Skälet är att kvinnors egna asylskäl inte uppmärksammas i tillräckligt stor utsträckning vid asylprövningar. Kvinnor kan då riskera att få avslag trots giltiga asylskäl som inte framkommit.

Att kvinnors uppehållstillstånd i många fall kopplas till maken innebär också avsaknad av oberoende skyddsstatus. Det innebär en risk för att kvinnor fastnar i destruktiva förhållanden. Kvinnors rättigheter och skyddsbehov är därför särskilt viktigt att ta hänsyn till.

För oss är det viktigt med ett ökat feministiskt fokus i migrationspolitiken genom att se till kvinnors och barns särskilda skyddsbehov och möjliggöra för dem att nå Sverige via säkra vägar.


Aylin Fazelian, riksdagsledamot och ordförande i Göteborgsområdets partidistrikt (S)
Janette Olsson, regionråd i opposition, vice ordförande i Göteborgsområdets partidistrikt (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.