Agera regeringen, det får inte hända igen

Debattören: Utred Hesa Fredrik-missen och återanvänd Anslagstavlan som information

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-07-10

Irene Svenonius: ”Jag vill nu se en samordning mellan regeringen och de ansvariga myndigheterna. Att samtliga myndigheter agerar var för sig samt att de även självständigt utvärderar händelser efteråt räcker inte.”

DEBATT. När larmsignalen Hesa Fredrik gick igång under söndagskvällen var det ett allvarligt misstag. Larmsignalens syfte är att människor snabbt ska uppfatta en akut fara för liv och hälsa.

Felaktiga larm  drabbar förtroendet för larmsignalen, och när oroliga försökte få information gick det inte att få. Väsentliga hemsidor låg nere på grund av överbelastning.

Alla myndigheter i krisledningssystemet - och ytterst regeringen - måste agera och dra snabba lärdomar kring detta, stärka samhällets informationskanaler och se över rutinerna för vem som ansvarar för vad i statsapparatens krishantering.

Vissa stockholmare kanske avfärdade signalen genom att tänka att ett flyganfall, katastrof eller annan akut hotsituation inte känns särskilt sannolikt. Men det är allvarligt om förtroendet för denna larmsignal sjunker. När faran väl uppstår ska alla invånare kunna lita på signalens allvar och veta vad man ska göra, var korrekt information finns att få.

Vad gäller säkerhetssituationen i Östersjöområdet har vi på senare år sett en eskalering. Dessutom är terrorhoten påtagliga i hela Europa. 

En ökad oro innebär att det nu är viktigare med fungerande larmsystem och tillförlitliga samhällsviktiga informationskanaler än tidigare, både gentemot medborgarna och mellan myndigheter i krisberedskapssystemet. 

Ett exempel som tyvärr ligger nära i vårt medvetande är terrordådet den 7 april 2017. Stockholm höll ihop och vi tog hand om varandra. Men det är uppenbart att hotbilden finns kvar. Sedan den 7 april har 30 personer dött i terrorattacker bara i Storbritannien, i tre enskilda dåd i Manchester och London.

Jag vill därför understryka hur viktigt det är att vi har fungerande larmsystem och informationsvägar som människor kan lita på. Det är bra att SOS Alarm har tillsatt en utredning om det inträffade och att regeringen har givit uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att utreda 9 juli-incidenten.

Det finns viktiga lärdomar som måste dras kring vår beredskap vid allvarliga händelser.

113 13 är det informationsnummer som människor ska vända sig till. Detta klarade inte belastningen att 178 samtal ringde in mellan kl. 22:00-23:00.

Hemsidorna till Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap var inte robusta nog att klara söktrycket.

SOS Alarm uppger att man försökte få ut signalen för ”Faran över”, men att ljudsignalen ”inte gick ut skarpt”.

Dessutom följdes inte uppsatta rutiner. Exempelvis gick inte korrekt information ut först i public service, som det ska eller påkrisinformation.se. Istället låg information om att det var ett falsklarm på Twitter. Vem garanterade att det inte var desinformation? Självfallet borde dessutom SOS Alarm omedelbart ha kontaktat alla tjänstemän i beredskap inom Samverkan Stockholm.

Det är ohållbart att vi inte har system för viktiga samhällsfunktioner som snabbt kan få ut korrekt och viktig information till såväl samverkande myndigheter som allmänheten. En allvarlig incident skulle skapa ett större tryck, och vårt krisledningssystem måste klara belastningar som är större än detta.

I skrivande stund har en övervägande majoritet uppgett i webbenkät på aftonbladet.se att man blev orolig eller uppskrämd när larmsignalen gick igång. Det är viktigt att vi snabbt återskapar förtroendet och trygghet.

Samhällsfunktionerna måste fungera, och det får inte finnas tvivel om vem som är ansvarig i ett kritiskt läge. Information måste snabbt gå till rätt person, för att effektiva åtgärder ska kunna vidtas.

Vare sig landstingets högsta tjänstemannaledning eller jag själv kontaktades om denna incident, utan fick information först efter midnatt som vi bedömde var tillförlitlig, då efter att vi själva efterfrågat den.

Här ser jag stora brister och vill nu se en samordning mellan regeringen och de ansvariga myndigheterna. Att samtliga myndigheter agerar var för sig samt att de även självständigt utvärderar händelser efteråt räcker inte.

En gemensam samordning mellan nationell, regional och lokal nivå behövs för att säkerställa att invånarna kan lita på att samhällsskyddet alltid fungerar. Dessutom rekommenderar jag varmt att återupprätta gamla hederliga Anslagstavlan, så att medborgarna åter får kontinuerlig information om hur vi ska bete oss i händelse av kris, terror eller krig.


Irene Svenonius, finanslandstingsråd Stockholms läns landsting (M) och ordförande för Stockholms läns landstings krisberedskap.


Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.