M och KD blockerar att public service skyddas

MP: Är det för att underlätta samarbete med SD?

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

M och KD blockerar grundlagsskydd för public service. Nu vilar en mycket tung börda på dessa två partier för att på andra sätt hindra SD från att omvandla dagens fristående public service till politiskt styrda propagandakanaler av den typ vi i dag ser i Polen och Ungern, skriver tre MP-politiker.
Foto: TT. LOTTE FERNVALL (Montage)
M och KD blockerar grundlagsskydd för public service. Nu vilar en mycket tung börda på dessa två partier för att på andra sätt hindra SD från att omvandla dagens fristående public service till politiskt styrda propagandakanaler av den typ vi i dag ser i Polen och Ungern, skriver tre MP-politiker.

DEBATT. 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté har nu avslutat sitt arbete och lämnat över sitt slutbetänkande. En av de viktigaste uppgifterna för den parlamentariska kommittén var att utreda om public service oberoende är tillräckligt garanterat i vår nuvarande lagstiftning. Om inte, skulle kommittén föreslå de författningsändringar som den anser motiverade för att kunna skydda public service viktiga ställning i vår demokrati.

Tyvärr kunde ingen majoritet bildas för att ge public service publicistiska verksamhet grundlagsskydd, då Moderaterna och Kristdemokraterna blockerat ett sådant lagförslag.

Det är därför en mycket tung börda som nu vilar på Moderaternas och Kristdemokraternas axlar att på andra sätt hindra Sverigedemokraterna från att omvandla dagens fristående public service, det vill säga Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, till politiskt styrda propagandakanaler av den typ vi i dag ser i Polen och Ungern.

För det är väl inte så illa att M och KD agerar för att underlätta för ett samarbete med SD i frågan?

Var SD står när det gäller ett politiskt oberoende Public service råder det ingen osäkerhet kring. Under våren har SD till och med krävt att chefer för SVT och SR ska kallas till riksdagens kulturutskott så att kunna rikta kritik mot program som partiet anser är olämpliga.

Självklart ska program kunna kritiseras. Men det är inte regering och riksdag som ska ägna sig åt sådant, utan det ska skötas inom den arena som redan finns för detta – nämligen den för detta uppdrag utsedda och från politik och journalistik helt oberoende; Granskningsnämnden.

Att det är public service som ska granska riksdag och regering, inte tvärtom, har det tidigare funnits bred politisk samsyn om. Lagstiftningen runt finansieringen av public service säkerställer också detta oberoende här och nu.

Den sårbarhet som finns är att den nuvarande lagstiftningen kan förändras med ett enkelt klubbslag i riksdagen. Miljöpartiet har därför under många år pekat på behovet av att skydda public service också i grundlag.

Frågeställningen är inte teoretisk, vi har sett det hända i vår omvärld och risken finns att det också kan hända här. I det polska parlamentsvalet 2015 vann det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (Pis) stort, och bildade regering med egen majoritet. Ett av partiets första åtgärder var just att klubba en lag som gav regeringen kontroll över polsk public service.

När lagstiftningen väl ändrats var nästa steg att avskeda tidigare chefer på programbolagen, och ersätta dessa med partitrogna personer med uppgift att genomföra en likriktning där den nu statskontrollerade tv:n hade att främja ”nationell enighet”.

Medan stora delar av omvärlden förfasades över utvecklingen, kunde vi höra Sverigedemokrater välkomna vad som skedde i Polen.

I två polska val har vi sedan dess sett vad statskontrollerad medier innebär i praktiken. Även i Ungern är det regeringens politiska inriktning som numera styr den ungerska tv-kanalen MTVA. Enligt organisationen Reportrar utan gränser är Ungern EU:s näst värsta land efter Polen, när det kommer till pressfrihet.

Hur skulle public service i Sverige omstöpas om SD får styra? En fingervisning ges förstås i de riksdagsmotioner som partiets företrädare har lagt, där vi bland annat finner förslag om att den musik som spelas ska vara svensk och vilka program som ska sändas. Än mer allvarligt är det att partiets företrädare haft synpunkter på att personer med bakgrund i dagspress inte ska vara anställningsbara till vissa chefstjänster inom public service.

Man kunde tro att mot bakgrund av Sverigedemokraternas offensiva agerande mot public service under våren, skulle 2018 års tryck och yttrandefrihetskommitté haft lätt att se behovet av att lyfta in skydd av public service publicistiska verksamhet i grundlag. Helt enkelt slå fast att programverksamheten inte styrs från riksdag och regering, utan tvärtom står oberoende från statsmakterna.

Men Moderaterna och Kristdemokraterna har blockerat varje försök till juridisk lösning. Är det för att man inte förstår faran med en politiskt styrd radio- och tv, eller för att man vill hålla öppet att gå Sverigedemokraterna till mötes vid bildandet av en framtida högerregering?


Niclas Malmberg, ledamot i 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, Miljöpartiet 
Brita Wessinger, ledamot i 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, Miljöpartiet
Anna Sibinska, kulturpolitisk talesperson, Miljöpartiet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE