Sked i trosan räddar dig från tvångsgifte
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-05-20 | Publicerad 2016-05-19
Debattörerna: Sverige måste hjälpa flickor fly bortgiftesresor – innan de förts ut ur landet
DEBATT. Vad ser du framför dig när du tänker på ett fängelse? Kanske ser du gallerförsedda fönster, taggtråd och små rastgårdar. Eller är det kanske för dig, som för allt för många ungdomar i Sverige, i stället familjen som är fängelset?
För ett antal ungdomar i Sverige kommer sommarlovet 2016 att innebära att de tvingas ut ur landet för att giftas bort mot sin vilja. Flygplanet blir en fångtransport som för dem in i ett påtvingat äktenskap.
Vi som drivs av liberala värderingar har en skyldighet att agera för att skydda de barn och ungdomar som behöver vår akuta hjälp. Det är inte för sent ens på flygplatsen.
I Ungdomsstyrelsens (nu MUCF) rapport Gift mot sin vilja 2009 gjordes en nationell enkät riktad till personer mellan 16 och 25 år. Undersökningens resultat visade att 70 000 unga i Sverige då upplevde att föräldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av partner. En andel som motsvarade 8 500 ungdomar i Sverige uppgav att de var oroliga för att inte själva få välja vem de skulle gifta sig med. Att skydda ungdomar mot påtvingade, och enligt svensk lag olagliga, äktenskap är en fråga om mänskliga rättigheter och en feministisk skyldighet.
Flera initiativ görs som är värda större genomslag. Den brittiska aktivistgruppen Karma Nirvana, som arbetar mot tvångsäktenskap, sprider som ett exempel en metod som ska rädda flickor som mot sin vilja ska föras utomlands för att där giftas bort.
Det handlar om den sista utvägen för flickan att slippa resa.
Metoden går ut på att flickan lägger en sked i underbyxorna inför resan. Eftersom metallföremålet finns nära hennes underliv kommer flickan vid säkerhetskontrollen att föras till ett avskilt rum. Det är en chans att slå larm och att kunna eskorteras ut från flygplatsen utan att föräldrar eller andra ser.
I Mellansverige har initiativ tagits för att bland annat sätta upp informationsmaterial på flygplatstoaletterna. På informationsbladet publiceras ett telefonnummer om vart man kan vända sig för att inte tvingas bort.
Båda dessa initiativ ökar chansen att hinna nå de ungdomar som är i konkret fara men som ännu inte förts ut ur landet. Liberalerna vill att de kommuner som har internationella flygplatser nu agerar: att de söker kontakt med flygplatsbolagen, och att ser till att det finns information och hjälp att få för de flickor som behöver den. På Arlanda, på Landvetter och på Sturup behöver samhället ge skydd åt de flickor som utsätts för ett förtryck som är i strid med deras rätt och med svensk lag.
Kommunerna måste sedan ha beredskap att ta emot dessa samtal och agera omedelbart, på samma sätt som vid andra omedelbara omhändertaganden av barn som far illa. Det kan handla om att ordna plats i ett skyddat boende och att, i många fall, ge flickan det stöd hon behöver för att bygga upp ett eget liv.
Det stora arbetet för att försvara flickors och pojkars rätt mot de övergrepp som sker i hederskulturer måste göras i skolor, i föreningar, i tjejjourer och i politiska församlingar varje dag. Men nu, när sommaren står för dörren och med den en ökad risk för bortgiftesresor, är det särskilt viktigt att vi klarar att i ord och handling stå upp för de flickor som behöver vår hjälp.
För liberaler är alla ungdomars rätt till frihet absolut. Bortgiftesresor är ingenting som beslutsfattare med en feministisk kompass kan se mellan fingrarna med. Den som är utsatt ska veta att det går att bli räddad – även på flygplatsen.
Lotta Edholm
Helene Odenjung
Fredrik Sjögren
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.