I bastun kan väl en kropp bara få vara en kropp

Ida Söderberg

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2023-10-16

helskärm

I Östersund har det stora bastubråket utbrutit på Storsjöbadet. Hur naken ska man vara i en bastu?

I DN skriver självutnämnda bastumästaren Alex Schulman att man faktiskt får göra som man vill.

För det första: Jag är Sveriges enda bastu-guru. Jag vill säga att jag som Jörn Donner föddes i bastun, för det känns så.

För det andra: Får man verkligen basta med badkläder?

Jag är uppvuxen med att man klär av sig. Har en handduk runt höften, slår med björkriset, sitter kvar när löylyn möter ansiktet – öppna aldrig dörren precis då – i övrigt får du väl gå ut om det är ”för varmt”.

När jag bastar med mina kompisar numera så sitter vi där i baddräkt. Allihopa. Fulla av skam, byter om och skyler oss. Det är pinsamt att vara naken, hur det nu kan vara det, som om vi inte vet vad den andra döljer. Men ska jag sitta där i all min prakt? Brösten som snarare möter naveln än stjärnorna. Huden. All denna hud. Knottrig, brusten, mjuk.

Men ja. Jag tycker nog det. I bastun är man naken.

Dels blir upplevelsen ytterligare utomkroppslig – särskilt om du hoppar i ett vatten mellan sittningarna. Dels kan det väl vara ett sätt att avsexualisera. I bastun kan väl en kropp bara få vara en kropp, men antagligen ber jag om för mycket. Men! Hur avsexualiserat det än blir så vill jag inte se dig stretcha – det görs. Vitt och brett.

Men primärt: Om badhuset har förbud mot badkläder i bastun – och du glad som en labrador klär av dig – för att mötas av baddräkter och badshorts är skammen tyvärr din. Den nakna personens. Att vara den enda nakna bland klädda människor är en typ av walk of shame jag inte önskar någon.

Jag vet för att jag gjorde den när jag var på badhuset med min femåring. Han ville absolut inte klä av sig, tydligt tyngd av genans. Så jag skulle dra en lans för det naturliga i att vara naken! Titta på mamma, så bekväm och trygg i den åldrande kroppen! Skuttade in i duschen med insikten om att jag är den enda i födelsekostym.

Det blev så väldigt naket. Som om jag var den gränslösa. Som om jag var den med problem, när det är hela vår syn på kroppen.

Att nakenhet antingen är sexuell eller fylld av skam.

Klä av dig.

Chatt om (S)vett och etikett i bastun