Melek, 3, föddes i vecka 22
Publicerad 2023-10-07
Jolayne satt på toaletten när hon kände något ploppa ut.
Det var dottern Melek som fötts för tidigt.
Hon hade bara några procents chans att överleva, nu har hon fyllt tre år.
– Jag vill ge hopp till andra kvinnor som föder för tidigt, säger mamman Jolayne.
Jolayne Lopez-Persson, 32, hade redan förlorat två barn när hon 2020 blev gravid med sitt tredje barn, Melek. De båda barnen hade fötts för tidigt, i vecka 21 och 22, så Jolayne var nervös.
– Jag vågade knappt hoppas något då jag var rädd för att det skulle hända igen.
Läkarna hade sagt att hennes livmodertapp var väldigt skör och denna gång opererade de in ett slags band, som kallas cerklage, som ska hindra modermunnen från att öppna sig för tidigt.
– Men hon tog sig ut ändå.
”Nej, nu händer det igen”
Jolayne hade mått dåligt under graviditeten, och kunde endast äta jordgubbar utan att kräkas. I vecka 21 började hon må bättre och började jobba igen. Men redan den första arbetsdagen kände hon att något var fel – vattnet hade gått, något Expressen också skrivit om.
– Jag kände att ”Nej, nu händer det igen”. Jag mådde jättedåligt. Jag la skulden på mig själv direkt, att det var mitt fel.
Hon befann sig i Köpenhamn, där arbetsplatsen låg. Larmcentralen i Danmark sa att ambulansen skulle köra henne till närmsta sjukhus men hon ville inte föda i ett annat land och tog därför tåget till Malmö. Väl där fördes hon till Lunds universitetssjukhus.
”Ploppade ner i toaletten”
Jolayne låg inlagd i flera dagar utan att något hände, men i vecka 22 ville barnet något annat.
– Jag behövde gå på toaletten och då kände jag hur hon ploppade ner i toaletten. Jag fick panik när jag såg att hon låg där.
Jolayne tryckte på larmknappen och personalen sprang in. De virade in flickans kropp i sina förkläden och förde henne till neonatal – Melek var endast 17 centimeter lång och vägde 490 gram. Samtidigt hade Jolayne svimmat av då hon förlorade så mycket blod. Cirka sex-sju timmar efteråt vaknade hon.
– De frågade om jag ville träffa mitt barn. Jag var i chock, jag trodde inte ens att hon levde.
Liggandes i sjukhussängen fördes hon in till sin dotter.
– Jag tänkte att hon var väldigt stark som hade klarat sig i så många timmar, till skillnad från mina två tidigare barn. Men läget var väldigt kritiskt. Det var bara fem procents chans att hon skulle överleva.
Hoppet sjönk
Hoppet gick upp och ner för Jolayne. Melek ökade i vikt men hade ett hjärtfel som de var tvungna att operera cirka en månad efter födseln. I och med det minskade chansen för överlevnad ännu en gång.
– Mitt hopp sjönk. Operationen tog fyra-fem timmar, men det kändes mer än så.
Som tur är hade allt gått bra, hjärtat funkade som det skulle och Melek gjorde fler framsteg. När hon var 28 veckor gammal fick Jolayne ha henne i sin famn.
– När hon la sin handflata på min kind kände jag att det skulle gå hela vägen den här gången.
I vecka 32 flyttades familjen till sjukhuset i Kristianstad. Och efter sex månader sammanlagt på sjukhus fick de åka hem.
– Det var otroligt skönt att vara hemma igen och få mysa med henne. Men det var jobbigt att hon var tvungen att ha syrgasgrimma i två månader till, dygnet runt. Man kunde inte gå ut ensam med henne utan vi var alltid tvungna att vara två.
Kände sparkar för första gången
I augusti fyllde Melek tre år. Den tidiga födseln har gjort att hon i dag lider av barnastma och bara har ett stämband.
– Läkarna har sagt att hon kommer att kunna prata som vanligt men att rösten kommer att vara hesare. Det går att operera men det är något hon får bestämma själv när hon är äldre. I övrigt mår hon bra och leker precis som andra barn.
Melek har även fått en lillasyster som heter Leah. Jolayne upptäckte inte att hon var med barn förrän hon var gravid i tredje månaden.
– Till skillnad från de förra graviditeterna hade jag inga symptom och så hade jag mens. Jag förstod först att det var något när magen blev rund.
Även den här gången fick hon ett cerklage, den här gången på insidan av livmodern, och var gravid fram till vecka 38 då hon födde med planerat kejsarsnitt.
– Det var en otrolig känsla då jag aldrig känt av sparkar eller rörelser tidigare. Med Leah kände jag allt. När hon sparkade första gången trodde jag att något gick sönder inuti mig, jag hade ju inte upplevt det innan. Det var en otrolig känsla att få vara gravid hela vägen.
Har ett starkt band
Att nu vara tvåbarnsmamma känns otroligt med tanke på att hon förlorade sina två första barn. Just Melek känns som ett mirakel.
– Jag älskar alla mina barn men jag har ett starkare band till henne. Det har nog att göra med att jag var med på sjukhuset hela tiden, och vägrade åka hem. Hon är mer mammig och Leah är mer pappig.
Jolayne vill dela med sig av sin, och Meleks, historia, för att kunna vara till stöd för någon annan som går igenom liknande.
– Jag vill ge hopp till andra kvinnor som föder för tidigt, och känner stor oro.
