Pompa och kitsch i Vladimir Putins tjänst

På Segermuseet i Moskva blandas Stalin-hologram med renodlad propaganda

På Segermuseet i Moskva illustrerar ett flertal nya utställningar hur invasionen av Ukraina, enligt den officiella logiken, är en fortsättning på kriget mot Hitlertyskland.

Utsikten från det halvt förstörda huset är skräckinjagande: En tysk soldat släpar iväg en gråtande bondflicka, medan Wehrmacht rycker fram genom byn. Det skriks på tyska, och smäller till höger och vänster. Men allt är bara en kuliss. Vi är inte på den ryska landsbygden år 1941. Huset är en modell, övergrepsscenen gestaltas av två vaxdockor, och tyskarnas frammarsch projiceras på väggen bortom scendekoren.

Vi befinner oss på det statliga Segermuseet i Moskva, Rysslands största militärhistoriska museum, ett drygt år efter starten på Vladimir Putins fullskaliga invasion av Ukraina.

Historia spelar sedan länge en nyckelroll i den officiella diskursen runt invasionen. Redan vid det initiala krigsutbrottet 2014 drog man i den officiella retoriken regelbundet paralleller till andra världskriget. Men under det gångna året har denna trend förstärkts ytterligare.

Resultatet är ett påkostat potpurri av pompa och kitsch, av såväl subtil som renodlad propaganda

Det speglas även på Segermuseet, där en rad nya utställningar levandegör den putinistiska synen på historien, och dess förmenta kopplingar till vår tid. Resultatet är ett påkostat potpurri av pompa och kitsch, av såväl subtil som renodlad propaganda.

Det tredimensionella krigspanoramat till exempel, är en del av utställningen ”Folkets hjältebragd”. Under den drygt timslånga exkursionen, som för besökarna från tyskarnas anfall, via bland annat blockaden av Leningrad, hela vägen till Reichstag, möter man utklädda skådespelare, interaktiva specialeffekter och ett hologram av Stalin. Och trots att den (liksom museet som helhet) egentligen handlar om andra världskriget, är det tydligt att den också, kanske till och med främst, handlar om dagens krig i Ukraina.

 

Den entusiastiska unga kvinnan som håller i turen denna gråa vinterdag använder orden ”sovjetarmén”, ”vår armé”, och ”vi” synonymt, och växlar fritt mellan presens och preteritum. Mot slutet av exkursionen, strax före Berlin, talar hon varmt om de sovjetiska styrkornas humana behandling av civila:

– Vi förstör inte. Ingen utsätts för tortyr eller avrättningar. Vår sovjetarmé hjälper. Och förresten, det som händer idag, i vår tid, är ett mycket talande sätt att hedra detta våra soldaters arv.

 

Andra utställningar går ännu mer rakt på sak. En bär titeln ”Den vardagliga nazismen”, en referens till en sovjetisk dokumentär om Nazityskland. Utställningen handlar dock om ”nazismens ukrainska variant”. På ena väggen illustreras brotten som ukrainska nationalister utförde under andra världskriget. På väggen mittemot framställs dagens ukrainska militär som dessa förbrytares direkta arvtagare. På den bortre väggen spelas två filmsekvenser på loop. Den ena visar tyska soldaters härjande på östfronten, den andra demonstranter på Maidantorget 2014. Ljudspåret är en kusligt tickande klocka.

Här jämställs soldaterna som idag strider i Ukraina med de som besegrade Hitlertyskland

En våning upp hittar man utställningen ”Den vardagliga NATOzismen”, som är tänkt att avslöja hur även den västerländska militäralliansen är del av samma antiryska nazistkomplott. Dess agenda är världsherravälde, och vapnen som används för att uppnå detta mål, såsom ett svenskt pansarskott, finns att beskåda här. En karta över Ukraina visar amerikanska biolaboratorier, som sägs ha utvecklat bland annat pestsmittor i militärt syfte. Men lyckligtvis, berättas det i filmen som spelas upp på väggen, satte den speciella militäroperationen som Putin inledde förra året stopp för Nato:s planer.

 

I utställningen ”Trogna sitt arv” knyts det hela slutligen ihop. Här jämställs soldaterna som idag strider i Ukraina med de som besegrade Hitlertyskland. På interaktiva skärmar visas hundratals ansiktspar: Alltid ett svartvitt och ett i färg, tillhörande en veteran ur dåtidens krig, respektive en som tjänstgör i invasionen idag. Om tidsresan till andra världskriget i utställningen ”Folkets hjältebragd” endast var en illusion, så kan besökare i ”Trogna sitt arv” bidra till samma heroiska kamp, mot samma fiende, här och nu: Vid ett avlångt bord finns papper och pennor, och besökare uppmuntras att skriva brev till soldaterna vid fronten i Ukraina.

 

Volodya Vagner är frilansjournalist och heter egentligen något annat.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.