Inte en till kulturkrock
Chaharsoo Theatre Group har inside info om diasporalivet
TEATER Diaspora-erfarenheten är fortfarande märkligt konstnärligt outforskad. ”Kulturkrocken” är förstås ett vanligt motiv, inte sällan layoutad som ett generationsgrej där antingen invandrade föräldrar eller deras barn radikaliseras, varpå konflikterna tar fart. Men det finns ju så många fler dimensioner och situationer.
Chaharsoo Theatre Group är en halvprofessionell persisk friteatergrupp verksam i Stockholm som nu gästspelar på Stadsteatern. Man kan säga att det är en grupp med inside info om diasporalivets dilemman. Föreställningen Lögndagen (liksom den under två kvällar återupptagna pjäsen 209 om Evinfängelset) spelas på persiska, men textmaskin låter även språkokunniga inkluderas. Möjligen fnissar den månghövdade persiskspråkiga publiken lite tätare än jag, för den utmärkta simultantolken kan omöjligt få med nyanserna då manus-regi-och-skådespelar-stjärnan Yaghoob Keshavarz låter sina utstuderat taskiga anklagelser smattra mot flickvännen bredvid honom på sängen i studentrummet. Hon som hoppas få jobb bara för att hon går en svensk ledarskapsutbildning, medan han själv bär ut tidningar trots sin ingenjörsexamen. Varför lämnade de sin framtid hemma i Iran?
Lögndagen är lika med 1:a april och genom en fiffig pjäskonstruktion osäkras både hans och hennes (som spelas av tre skådespelare) positioner. Sanningen om vem som äger hoppet respektive bitterheten blir mindre intressant, än spektrat av attityder, från överseende till explosion, med vilka vi i tvåsamhet kan möta livet långt hemifrån.
