Hedras för sin kamp för homosexuella
Järnbruksarbetaren Eric Thorsell kom ut i bok efter sin död
Den sexualpolitiske pionjären Eric Thorsell har nu 34 år efter sin död fått en ny gravsten. Stenen invigdes högtidligt i en ceremoni som leddes av före detta biskopen Claes-Bertil Ytterberg.
Eric Thorsell (1898-1980) var järnbruksarbetare i Surahammar, socialdemokrat och fackligt aktiv i Metall. Liksom många andra självlärda arbetarintellektuella vände han sig mot det borgerliga samhällets dubbelmoral och engagerade sig i RFSU. Han var en uppskattad men också kontroversiell föreläsare. Under 1940- och 50-talen var han en av ytterst få som offentligt vågade försvara homosexuellas rättigheter.
Thorsell hamnade aldrig på några högt uppsatta positioner och hade nog varit helt bortglömd i dag om inte arbetarhistorikern Fredrik Silverstolpe (1947-2001) intervjuat honom om hans liv och sammanställt boken En homosexuell arbetares memoarer. Boken gavs ut 1980, strax efter Thorsells död, och det var först i den som han pratade öppet om sin egen homosexualitet. Tidigare hade han varken nämnt eller förnekat den utan helt enkelt hållit sitt privatliv för sig själv – vilket kamraterna på järnbruket verkar ha förstått och respekterat.
Gravstenen är fin, men liten och anspråkslös. Det passar Eric Thorsell som gärna tonade ner sin egen insats. Han går inte till historien som ensamt geni eller stor ledare utan som en av många som var med och byggde upp den svenska arbetarrörelsen underifrån.
