Friskolorna har ingen plats för Pippi
Fel fokus när barn ställs mot barn i skoldebatten
Pippi Långstrump fyller 75 år i år och det har hänt något med hennes ställning. Efter att länge bara ha hyllats för sin kavata självständighet och uppfinningsrikedom har hon på senare år börjat problematiseras. Är hon inte egentligen en rätt jobbig unge, dominant och stökig? Hon kör ju bara med Tommy och Annika. Varför framställs de som så tråkiga – det är ju inget fel med duktiga barn?
Det skulle kunna vara ett roligt sätt att vända på en bild som började bli nött, om det inte vore för att det också sa något om vår tid. Den lätt auktoritära skärp dig-attityd som präglar samhällsdebatten nu, gäller även barnen.
Trots att skoldebatten helt borde handla om det faktum att svensk skola förvandlats till ett Klondyke för riskkapitalister, islamister eller bara glada amatörer, dominerades den länge av ordningsfrågor. Från kepsförbud i klassrummen till krav på återinfört ordningsbetyg, som Liberalerna driver.
Idén om skoluniform vinner också mark. Jag tror inte den innebär någon kränkning men man kan inte bortse ifrån att det inskränker barns möjlighet att uttrycka vilka de är. Ja, det är en töntig sak att säga i dag men jag tror att alla har det behovet.
På ett försåtligt sätt ställs barn mot barn. Varför ska de stökiga tillåtas förstöra för de duktiga? Det har också blivit många friskolors främsta försäljningsargument, att genom att tala om ”höga krav på både elever och vårdnadshavare” och vara snåla med extra resurser hålla ”svåra” (läs: kostsamma) elever borta. Signalen är tydlig: det här är en skola för Tommy och Annika men Pippi är inte välkommen. Henne får den kommunala skolan ta hand om.
Det har talats om ”den duktiga flickans revansch”, vilket för övrigt var titeln på en bok den tidigare L-politikern Birgitta Ohlsson gav ut 2017. De duktiga flickorna, alla Annikor som i tysthet agerat kuddflickor mellan bråkiga klasskompisar, bitit ihop om bettskenan och fått högsta betyg på allt.
Men vadå revansch – har inte skolan alltid funkat bäst just för de duktiga flickorna? De ska naturligtvis inte behöva hantera störiga klasskamrater men i en värld av ändliga resurser, som skolan, är det rimligt att det läggs mest kraft på de elever som behöver mest stöd. Annikorna kommer att klara sig utmärkt och det är med den känslan man borde skicka dem ut i livet, inte att de är förfördelade.
En annan sak att skicka med dem är att lek och ifrågasättande också är viktigt. Och då är vi tillbaka till vem Pippi Långstrump faktiskt är: en symbol för det fritt lekande barnet, som står upp mot vuxenvärldens blinda auktoritet. En flicka som bara finns i sagan.
