Hur många dagstidningar kommer att försvinna?
Expressens förre chefredaktör om kulturministerns falska höjning av mediestödet – systemet måste förnyas
Nya Wermlands-Tidningen ges ut med bara fem annonser i hela papperstidningen. Nyhetstjänsten Omni, vars ägare börsbolaget Schibsted nyligen redovisade en vinst om 800 miljoner kronor, ber läsarna att skänka pengar. Dagens Nyheter trycks i bara två delar. Journalister på Expressen och Dagens industri jobbar bara 80 procent.
Medielandskapet ritas nu om. Korttidspermitteringar byter namn till korttidsarbete och redaktionerna töms på medarbetare som jobbar hemifrån eller inte jobbar alls, samtidigt som informationsbehovet är som störst.
Förra veckan presenterade finansminister Magdalena Andersson sin vårproposition, där det som kulturminister Amanda Lind tidigare lanserat som ”Tillfälliga ändringar i mediestödet” nu var paketerat som ”Stöd till lokaljournalistik”.
Netto blir mediestödet inklusive höjningen 2021 faktiskt en minskning med 30 miljoner jämfört med 2020
Stödpaket som stödpaket, det här innehöll samma utlovade 200 miljoner kronor och dessutom är tillförseln permanent. 200 miljoner kronor extra till fram till 2023, alltså, för tidningarna.
Dock.
Regeringen har tidigare aviserat en neddragning av mediestödet nästa år, så netto blir mediestödet inklusive höjningen 2021 faktiskt en minskning med 30 miljoner jämfört med 2020… Det här borde förstås diskuteras.
Men: ”Det statliga stödet till medier spelar ingen roll – det sätt som journalistik bedrivs nu har ändå inte framtiden för sig”, påstår mediedebattören Emanuel Karlsten i Göteborgs-Posten (20/1).
Här vi inte eniga.
Utmaningar saknas naturligtvis inte: nyhetsförmedling och opinionsbildning är sedan tidigare satt under starkt strukturell press av digitalisering, internationella IT-jättar och nya medievanor. Till allt detta nu också konsekvenserna av covid-19 som, enligt branschorganisationen Tidningsutgivarna, kan kosta dagspressen 30-60 procent av annonsförsäljningen. Då talar vi miljardbelopp i minskade intäkter.
Vi kan nog inte förlita oss på att chefer på Bonnier News-titlar frivilligt ska sänka sina löner med 20 procent
Det är positivt att Amanda Lind fått loss 200 miljoner kronor extra, men ska mediehusen rustas upp för framtiden måste det till mer. Slopad moms?
Vi kan nog inte förlita oss på att chefer på Bonnier News-titlar frivilligt ska sänka sina löner med 20 procent eller att läsarna ska skänka pengar till en nyhetstjänst som ägs av investmentfirmor som Baillie & Gifford, Fidelity och JPMorgan Chase Bank.
Alla dessa initiativ är välkomna. Men att säkerställa förutsättningar för en långsiktig finansiering av publicistik i Sverige är ett samhällsintresse.
Jan Scherman, tidigare bland annat vd för TV4, är dock inte imponerad av ministrarna Andersson & Lind och skriver i Dagens Media (20/1):
”Oberoende nyhetsmedier är en av grundpelarna i vår demokrati, men i det här krisläget är uppenbarligen inte regeringen beredd att satsa stort för att säkerställa att nyhetsförmedlingen kan upprätthållas intakt.”
Därför är också Emanuel Karlstens slutord i Göteborgs-Posten felaktiga och farliga
Ambitionen i Kulturdepartementets proposition ”Journalistik i hela landet” från 2017, den som blev resultatet av den statliga medieutredaren Anette Novaks slutbetänkande från 2016, var god. Novak hade ju rätt när hon slog fast:
”De ansvarstagande medieaktörer som ägnar sig åt uthållig bevakning av demokratins processer och kritisk granskning av makten har svårt att finansiera denna självpåtagna uppgift i allmänhetens tjänst.”
Detta är ett samhällsproblem, därför är också Emanuel Karlstens slutord i Göteborgs-Posten felaktiga och farliga:
”Medierna fick ingen skogsbrand, de fick covid-19. Jag vill tro att den har skyndat på en naturlig process som innebär att vi får en mer livskraftig journalistik längre fram.”
Det behövs tvärtom ett helt nytt offentligt mediestöd. Det är ologiskt att som idag ge skattemedel till båda morgontidningarna i Gävle, Malmö, Visby och Luleå samtidigt som bara en av två konkurrerande titlar i, säg, Karlstad, Norrköping och Umeå får så kallat driftsstöd. I Jönköping, Norrköping och Linköping får ingen morgontidning detta bidrag.
En rakare ordning, gärna ett mer generellt mediestöd, vore nog att föredra och skulle skapa större förutsägbarhet.
Det är lokaltidningar, betalda som gratis, som är populationen i vårt svenska ekosystem av nyheter. Därför är det bra att Kulturdepartementet och Myndigheten för press, radio och tv just nu skriver på en förordning om att inom ramen för det nya 200 miljonerna ska avsätta 150 miljoner kronor till ett extra mediestöd som kan tillfalla också lokala gratistidningar.
Alla magasin är förstås inte särskilt samhällsviktiga avseende nyhetsförmedling och opinionsbildning, men – Fokus? Dagens Samhälle? Läkartidningen? Dagens Medicin? Kanske Expo?
Cirka 4,5 miljoner hushåll runt om i Sverige får lokala gratistidningar, men det ordinarie vanliga distributionsstödet tillfaller bara betalda dito.
Gratistidningarna hade nu hoppats på 40 miljoner kronor i månaden som extra distributionsstöd bara för sin egen utgivning, men får istället var ned och dela på totalt 50 miljoner kronor i månaden med betalda morgontidningar och lösnummerförsålda kvällstidningar. Alltid något, men knappast tillräckligt.
Under 2020 lär vi tyvärr se gratistidningar, för många hushåll den enda nyhetstidningen i brevlådan, lägga ner.
Tidskrifterna, då?
Det extra distributionsstöd som Magdalena Andersson och Amanda Lind ska ge till ”nyhetstidningar” är knappast lönt att ens söka för tidskrifter, givet statuterna.
Alla magasin är förstås inte särskilt samhällsviktiga avseende nyhetsförmedling och opinionsbildning, men – Fokus? Dagens Samhälle? Läkartidningen? Dagens Medicin? Kanske Expo?
Nog finns det i floran av dryga 350 tidskriftstitlar en och annan som har i sin plats i det där ekosystemet av nyheter och opinionsbildning om coronakrisen, särskilt de som handlar om politik, kommuner, regioner, sjukvård?
När regeringen lämnat över sin vårbudget till riksdagen, formulerat sig färdigt om de extra mediestödet, då är det dags att fundera på framtida mer hållbara lösningar. Särskilt som 200 extra miljoner alltså blir minus 30 miljoner redan nästa år.
Hur många dagstidningar, gratistidningar och tidskrifter kommer försvinna?
Och vad kostar det demokratin?
Thomas Mattson är f d chefredaktör för Expressen och Senior Advisor på Bonnier News
