Ett ”fuck you” till USA:s förljugna krigsmakt
Chelsea Mannings självbiografi är en mörk och relevant jakt på sammanhang
Publicerad 2023-06-08
Assange, Snowden, Manning. Den digitala erans tre mest uppmärksammade politiska fångar som skoningslöst avslöjat det patologiska, moraliska förfallet i amerikansk utrikespolitik och krigföring.
Oneliner-maskinen Assange och den svale Snowden har – i exil eller inte – ofta länkats upp när samtidens vänsterprogressiva/liberala yttrandefrihetsorganisationer ordnar seminarium. Chelsea Manning inte lika ofta, för mångbottnad och porös för att kunna användas som utropstecken efter arrangörernas poänger.
Samma sak gäller Mannings självbiografi – ”README.txt”.
Boken är 300 sidors jakt på sammanhang. Uppväxten som garderobsgay strax utanför Oklahoma. I chatrum bland hackers online, via ensamhet och hemlöshet till kampen med – och för – sin identitet under militärtjänstgöringen. Där förstår Manning att den enda man inte kan fly ifrån är sig själv. Så föds visselblåsaren Chelsea Manning. Namnet kommer bland annat från en av dockorna hon lekte med i barndomens pojkrum, en lek pappan straffade henne för.
I bokens inledning sitter Manning uppkopplad på Barnes & Nobles gratis-wifi och laddar upp de historiska dokumenten om USA:s krigsbrott i Irak och Afghanistan. Dagen innan har hon shoppat smink, speglat sig på Nordstroms i en lila kappa och peruk med långt, blont hår. Hon tar en selfie i tunnelbanan som senare ska spridas över världen. Både uppladdningen och bilden är ett “fuck you” till den patriarkala, förljugna krigsmakt hon en gång trodde på, men också till sitt gamla jag.
”README.txt” är en mörk bok. Självmordsförsöken efter gripandet känns vidrigt följdriktiga. Manning ritar upp logikträdet: tortyr och isolering ska bryta ner henne. Hon ska bli ett varningens exempel för alla visselblåsare där ute – och ett vapen mot CIA:s egentliga mål: Wikileaks grundare Julian Assange. Här finns ett par år som saknas i boken: Efter att Obama benådat henne, tog det inte lång tid innan staten försökte tvinga henne att vittna mot Assange. Hon vägrar och hamnar i fängelse igen. Återigen försöker hon ta livet av sig. Manning har såväl personliga som juridiska skäl att inte gå in i detta becksvarta, men högst relevanta, skeende. Det är ok; internet kan fylla i luckorna.
Något annat som inte finns i boken är text som den amerikanska censuren tvingat Manning att maska. Stora sjok med svarta block över redan känd information, ett uttryck för en helt kontraproduktiv strategi. Staters censur av digitalt tillgängligt material har enbart en understrykande effekt; deras image försämras och nyfikenheten att googla fram informationen stärks.
Men amerikanska, strykrädda internetföretag har nu försvårat tillgången till vissa dokument. Ett oroväckande tecken i tiden. Ett case för att lära oss och nästa generation att leta information online. Och för att ställa den tryckta versionen av ”README.txt” på väl synlig plats i bokhyllan.
