Nej, de var inte så pryda som vi tror

Radikaler & viktorianer av Ruth Halldén

helskärm

"Visst var de makalösa dessa engelska 1800-talsförfattare med sin produktivitet och sin aptit på livet, med sin kombination av samhällsintresse och gemyt. De tycks ha arbetat oupphörligt. Någon gång i sjuttioårsåldern blev de mätta på livet, tog sig för hjärtat och föll ner och dog (kanske på Reformklubben i London, järnvägsstationen i Milano eller basaren i Marrakech). Därefter begravdes de i Westminster Abbey."

Vilken underbar sammanfattning av de engelska viktorianerna och samtidigt en reservationslös kärleksförklaring - men med ett stänk av den ironiska distans som är så karaktäristisk för Ruth Halldéns stil.

Ruth Halldén har under många år varit recensent på Dagens Nyheter och visat en enastående kunnighet i engelsk litteratur och förmåga att popularisera och väcka intresse.

I Radikaler & Viktorianer har hon samlat essäer om 1800-talets stora realister. Hennes tidigare essäsamling, Vid romanens rötter, behandlade 1700-talets engelska romankonst.

Våra vanligaste fördomar om den viktorianska litteraturen associerar den till sedesam inskränkthet och sexuell prydhet. Det är som om vi trodde att drottning Viktoria själv förde pennan. Ruth Halldén visar att ingenting kan vara mer missvisande. Inspirerad av den franska revolutionen trädde en författargeneration fram buren av ett starkt socialt frihetspatos. Under tiden från 1830 till 1914 växte socialismen och kommunismen fram liksom fackföreningsrörelsen och rösträttsrörelsen, kvinnorörelsen och kampen mot slaveriet i USA som slutade med inbördeskriget. Allt detta sätter sina spår i romanen.

Här samsas en lång rad namn allt från Mary Shelley med den berömda skräckhistorien om Frankenstein, och essäisten Charles Lamb till mer självklara berömdheter som Charles Dickens, Thackeray, systrarna Brontë och George Eliot, de två sistnämnda särskilt uppmärksammade av senare feministisk forskning.

Övertygande visar hon hur starkt det sociala engagemanget levde hos de engelska 1800-talsförfattarna. Dickens, berömd för klassiker som Pickwickklubben och Oliver Twist, skrev också en resebok från Italien 1846, Pictures from Italy, som välgörande avviker från samtidens bildningsresor till det klassiska Rom. I stället för att fastna i turistbutikernas utbud av vackra marmorkopior söker han upp arbetarna vid marmorbrotten och finner utsugning och djurplågeri. Han äcklas över smutsen, fattigdomen och bristen på humanitet.

Ruth Halldén tar också upp mer överraskande namn som Friedrich Engels som visserligen var tysk men som med sitt stora verk om den engelska arbetarklassen 1845 ville varna hemlandet för industrialismens och kapitalismens barbari. Ett annat var amerikanskan Harriet Beecher Stowe som med sin bok Onkel Toms stuga gav dödsstöten åt negerslaveriet.

Ruth Halldéns kommentarer är alltid personliga, ofta roliga. Om Thackerays trofasthet mot sin sinnessjuka hustru som födde tre barn på fyra år kommentar hon beskt: "Det var som om han plötsligt förstod hur neurotiserande det måste vara för en ung kvinna att förvandlas till äggkläckningsmaskin. Barn föddes oavbrutet. Och inte nog med det - en stor del av dem dog också."

Samuel Butlers melankoliska bild av äktenskapet citerar hon inte utan förståelse. Han såg det monogama äktenskapet som en föråld-rad och krass ekonomisk inrättning enbart lämpad för djurstammar och primitiva folk som måste skydda artens fortbestånd genom sammanhållning. "Bäst vore det för människan, säger han, att vara född som ett ägg invirat i pundsedlar."

Litteraturhistoria

Maria Bergom Larsson