Knäpp och vild duo
Publicerad 2014-12-29
Inget grepp om ondskan i Montelius nya pjäs
Martina Montelius verkar ha en särskild svaghet för besvärliga människor. Sådana som kombinerar storhet och förnedring. Som vi kanske retar oss på men samtidigt ömmar för, om de råkar vara kändisar. Sköra divor. Jobbiga och vackra. En sådan svaghet skulle i alla fall kunna förklara Johannes Brosts och Ewa Frölings annars ganska otippade gemensamma närvaro på fattiga Teater Brunnsgatan Fyra, där publiken sitter så trångt i raderna att andningen snart intimsynkas.
Teaterledare Montelius är både dramatiker och regissör bakom entimmesakten Född ond, där Brosts och Frölings roller möts på Tallkrogens T-banestation. Är de främlingar eller har de varit gifta i 40 år? Vilka minnen är fabricerade, vilka äkta? Relationens villkor är lika flytande som tidens och platsens, för fastän stationsklockan frysts på två kan perrongens bänk när som helst förvandlas till en fredagsmys-soffa hos ett gräsligt grälsjukt äkta par. Harold Pinters täta relationsdramer, som brukar hålla både rollfigurerna och publiken på halster vad gäller de "sanna förhållandena" skulle kunna vara en inspirationskälla. Men hos Montelius saknas tryckkokareffekten. I stället jobbar hon med burlesk expressivitet, "trams" som kommunikationsmedel, och tvära känslokast som särskilt Frölings hejdlösa roll initierar. I ena stunden vänder hon rumpan till i en porrig inbjudan, i nästa himlar hon med ögonen inför mannens gamla snyfthistoria om en lådbilskrasch i barndomen.
Brosts figur är mer defensiv och mån om sin egen gloria, men även han erkänner sig ha "vargar i magen". Huruvida den onda eller goda dominerar beror på vem som matats mest. Att se denna duo så vild och knäpp är gott. Men någon riktig vart med fenomenet "ondska" kommer inte pjäsen, trots att ett Hannah Arendt-citat ramlar in som filosofiskt sms. Det är över huvud taget svårt att höra någon komplexare klang under de rastlösa finurligheter och glåpord som kastas mellan parterna. Helheten ter sig lite snopen. Brost och Fröling är ett spännande par som hade kunnat störa julefriden på riktigt (i positiv mening) om de fått en mer tålmodigt uppbyggd text att bita i.
