Ingen vill tillbaka till The Troubles på Nordirland

Verklighetens Derry Girl vill se en politik bortom religion

Lovisa Arvidsson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Uppdaterad 2022-09-01 | Publicerad 2022-08-18

helskärm

Ledarsidan på plats i Nordirland

DERRY, NORDIRLAND

– Om jag säger att jag har en bombattrapp i mina trosor, tror du han kommer ta en titt då?

Michelle, den levnadsglada och frispråkiga karaktären i tv-serien Derry Girls, vill gärna få närkontakt med soldaten hon har framför sig. Att han har ett automatvapen och deras buss genomsöks efter ett bombhot, är en mindre detalj i sammanhanget.

I TV-serien Derry Girls blandas bombhot, kidnappningar, eldupphör och fredsprocesser med sådant som är minst lika viktigt för en tonåring. Som hur man får till ett hångel på skollägret, hur man olovligt liftar till storstaden för att gå på konsert och hur vänskap blir en sköld mot en galen omvärld.

Succén bakom Derry Girls och de fem tonåringarnas vardagsliv under The Troubles, som det trettioåriga inbördeskriget på Nordirland kallas, har onekligen satt staden på kartan för annat än krigsrapportering.

I dag vallfärdar turister till Derry, eller Londonderry som staden också heter.

Som så mycket i Nordirland beror det på vem du frågar: en katolik eller protestant?

En stor muralmålning med Derry Girls tornar upp sig på en husvägg bredvid stadsmuren, strax ovanför torget Guildhall square. Här höll USA:s president Bill Clinton sitt berömda fredstal 1995, i de första sköra stegen mot Långfredagsavtalet som signerades tre år senare.

helskärm

Det fredsavtal, i folkmun kallat “The Agreement”, som lyckades sätta punkt för kriget, men lämnade efter sig en bräcklig fred. En fred som bygger på en maktdelning mellan katoliker och protestanter i Nordirlands parlament, Stormont.

Men en ny grupp av politiker och väljare vill se en tredje väg, bortom den religiösa uppdelningen.

Många av dem, särskilt unga väljare, har valt att rösta på mittenpartiet Alliance Party. Partiet som blev den stora utmanaren i årets val på Nordirland, dubblade sina platser i parlamentet och blev det tredje största partiet.

När fredsavtalet signerades var Rachael Ferguson elva år. I dag är hon 35 år, lokalpolitiker i Derry och vice president i Alliance Party.

Rachael Ferguson minns en uppväxt i Derry inte helt olik den i tv-serien.

- Vi var så vana vid bombhot att vi inte tyckte de var läskiga. Jag minns en gång då vi hade släkt från England på besök. Vi var i ett köpcentrum och handlade när det kom ett bombhot. Våra släktingar från England började springa. Min mamma sade åt dem på skarpen att inte skämma ut oss som familj, utan gå ut lugnt och stilla. Annars skulle folk göra narr av oss.

Det går inte att vara rädd hela tiden.

Ändå är det just i rädslan som politiken på Nordirland har fastnat.

helskärm

- Den vardagsnära politiken har fått stå tillbaka i decennier, menar Ferguson. Den eviga “konstitutionsfrågan”, om Nordirland ska fortsätta tillhöra Storbritannien eller återförenas med Irland, överskuggar allt.

Politikers uppgift är att få landet att fungera, säger hon och beskriver en underfinansierad sjukvårdsapparat, ett skolsystem som fortfarande bygger på religiös tillhörighet och behovet av billiga bostäder.

Kanske var de vardagsnära frågorna en del av framgången. Alliance Party norpade röster från de två traditionella partierna, katolska Sinn Féin och protestantiska DUP.

Eller för att använda nordirländarnas ordval: republikaner och unionister, eller nationalister och lojalister.

För första gången någonsin blev Sinn Féin det största partiet. Sedan Nordirland grundades 1921 har unionisterna - protestanterna - varit i majoritet i parlamentet. Den maktbalansen har nu ändrats då DUP backade rejält.

helskärm

Ännu har ingen regering kunnat bildas sedan valet i maj. DUP vägrar sätta sig vid förhandlingsbordet så länge Brexitavtalet mellan EU och Storbritannien ligger fast. De vägrar acceptera Brexitavtalets gräns ute i havet mellan Nordirland och Storbritannien.

Samma sak hände vid förra valet 2017 och varade i tre år. Under tiden fick Nordirland styras från Westminster i London. I praktiken en slags förvaltning utan politiska beslut.

- Det gjorde att allting bara stannade. I Derry hade vi något som kallades för “City Deal”, en investering i staden värd 240 millioner pund. Den pausades i väntan på att parlamentet skulle börja fungera igen och en minister kunde signera dealen, berättar Ferguson.

Vi går genom Derry och Rachael Ferguson pekar ut lyftkranar, hotell som byggs och nya, gemensamma sociala ytor som byggts runt om i staden. Allt en del av City Deal.

Derry är fortfarande djupt segregerat och ett fattigt område. Samtidigt går mycket av det kapital som är öronmärkt för att rusta upp Nordirland efter de härjade krigsåren, till Belfast.

- Vi behöver den här upprustningen för att kunna växa som stad, få hit företag, investeringar och turism, berättar Ferguson.

Vi står på Fredsbron, som binder ihop “vattensidan” där majoriteten protestanter bor, och stadssidan som domineras av katoliker. Vattnet glittrar under oss och solen skiner på alla som promenerar och cyklar över bron, ledigt klädda i vårkläder och solglasögon.

Men för många tar närmandet mellan de två stadsdelarna tid.

Derry är känt för sin veckolånga Halloweenfestival, med besökare från alla håll och kanter. Ferguson mötte nyligen en kvinna i sextioårsåldern, från den protestantiska delen av staden, som i höstas för första gången deltog i Halloweenfirandet i centrum.

- Då förstår du hur långsam den här processen är, säger Rachael Ferguson. Men det viktiga är att den pågår, även om det kommer ta generationer. Särskilt den äldre generationen bär på trauman de har hållit för sig själva i alla år.

- Det var som att när fredsavtalet signerades så slutade man prata om det förflutna, för att kunna gå vidare. Men vi behöver prata om det.

Rachael Ferguson pratar om Derry Girls, det sista avsnittet som ännu inte sänts i Sverige. Det handlar om omröstningen kring fredsavtalet. Huvudpersonen Erin är rädd att fredsavtalet inte kommer fungera, även om ja-sidan vinner.

Erins morfar svarar: “Fast tänk om det gör det? Tänk om inga fler behöver dö och allt det här bara blir en spökhistoria du kan berätta för dina barn i framtiden?”

- Precis så var det. Ingen vill tillbaka till The Troubles.

Freden är skör på Nordirland. Den traditionella maktbalansen rubbades i årets val då katolska Sinn Fein för första gången blev större än protestantiska DUP. Samtidigt samlade uppstickaren Alliance många unga röster och ifrågasätter maktuppdelningen från fredsavtalet.

Kommer politiken att klara av att bryta dödläget som uppstått sedan valet, och som förvärrats av Brexitavtalet? Kan tv-serier som Derry Girls kasta ett nytt ljus på en av Europas blodigaste konflikter?

Aftonbladets ledarskribent Lovisa Arvidsson chattade med läsarna.