SD:s partikultur skapar parasiter
Uppdaterad 2019-07-17 | Publicerad 2016-05-12
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att just Jimmie Åkessons svärmor skolkar med 62 400 i lön är pikant
Sverigedemokraterna framställer gärna invandrare som parasiter och sig själva som mot etablissemanget. I själva verket är de experter på att klämma ut mesta möjliga pengar från det offentliga.
Senaste exemplet är Jimmie Åkessons egen svärmor Margareta Larsson.
Efter ett internt bråk lämnade hon SD och är nu politisk vilde men behåller sitt uppdrag och kan kvittera ut 62 400 i månaden i arvode. Dessutom har hon fått ett SJ-kort som gäller för resor i första klass till ett värde av 67 300 kronor.
5 av 473 voteringar
Men Margareta Larsson är aldrig på jobbet. I stället har hon utbildat sig till ayurvedisk massör och driver en massagesalong i Tyresö, söder om Stockholm.
Och hon är inte ensam.
Nina Kain (SD) har bara närvarat vid 5 av 473 voteringar och motiverar frånvaron med att hon jobbar hemifrån.
Men även om man bortser från dessa två extrema exempel verkar arbetsmoralen i partiet vara minst sagt låg.
Högst frånvaro av partierna
När DN i februari gick igenom närvarostatistiken hade SD högst frånvaro av alla partier, 16 procent.
Pavel Gamov (SD) hade då skolkat från 106 av 170 voteringar, mer än hälften. Johnny Skalin (SD) i 78 och Hanna Wigh (SD) i 77.
Jimmie Åkesson missade själv 90 voteringar men det är inte ovanligt för just partiledare.
Men varifrån kommer då detta ointresse att arbeta?
Ett parti av tomma stolar
Svaret verkar vara: från den partikultur som utvecklats i kommunerna.
Efter Sverigedemokraternas genombrott i kommunerna 2006 hade partiet svårt att tillsätta mandat, de hade hög frånvaro och många avhopp.
Trots detta tog de ut fullt partistöd för arbetet de inte utförde.
SD lyckades mjölka pengar i åtta år utan moraliska betänkligheter men 2014 ändrades lagen så att partierna inte får pengar för platser de lämnar tomma i kommunfullmäktige.
Kanske samma regler behöver införas i riksdagen efter SD:s inträde.
Kreativ ekonomistyrning
SD verkar rent allmänt ha ett komplicerat förhållande till andras pengar.
Som när partiet fick 1,4 miljoner till ett kvinnoförbund som inte fanns.
Eller efterspelet till järnrörsskandalen när partiet betalade 3 750 000 kronor för att anlita nyss avpolletterade SD-toppen Erik Almqvist. Pengar som egentligen skulle gått till kampanjarbete.
En annan intressant händelse var när riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) upptaxerades av skatteverket för att han tagit emot donationer på 225 000 kronor till främlingsfientliga Avpixlat på sitt privata konto. En sajt som Ekeroth i praktiken kontrollerar.
Moral
I inget av dessa fall har SD brutit mot lagen. Men politik handlar även om moral, det är som Fredrik Reinfeldt uttryckte saken, en "förtroendebransch".
SD och dess glada gamänger verkar tycka att regler och etik är till för andra.
De är förmer och gör som de vill. Eller som Margareta Larsson uttryckte saken när hon fick frågor om varför hon tar ut 62 400 kronor i månaden utan att arbeta.
– För att jag har möjligheten att kunna göra det, säger hon.