De superrika gör som de själva vill
Vi har att göra med ett klansamhälle som orienterar efter helt egna moraluppfattningar
En juvelbelamrad klocka för 26 miljoner. Ett besök på skönhetssalongen för 390 000 kronor. En diamantbeströdd bh för 130 miljoner. En Lamborghini för 20 miljoner kronor.
Sådant där kan man bekymmerslöst köpa om man tillhör de superrika. Och för dem har det bara blivit enklare att konsumera dyrt och mycket.
I dag äger världens 62 mest förmögna personer tillsammans lika mycket som de 3,6 miljarder som tillhör den fattigaste halvan av världen. De 62 individerna har dessutom ökat sin förmögenhet med 542 miljarder amerikanska dollar sedan 2010.
Detta enligt en ny rapport från biståndsorganisationen Oxfam.
Mer än de kan göra av med
Gapet mellan de sinnessjukt rika och de fattigaste vidgas, men det vidgas också mellan de sinnessjukt rika och alla andra. Den rikaste procenten av världens befolkning äger nu mer än resten av världen tillsammans.
2016 dör miljoner människor för att sjukvården inte fungerar medan en liten, liten elit har mer pengar än de någonsin kan göra av med under en livstid.
Bisarrt nog är det som om hela världen tycker att det är så det ska fungera. De rikas fortsatta resa upp mot stjärnorna motiveras med att det ökar investeringar, tillväxt och jobb.
Den brittiske tv-mannen Jacques Peretti har i en text i The Independent skrivit om sina många möten med de superrika. Hans dom är hård: "Rikedomarna har avhumaniserat dem och det finns ingenting de kan göra åt det".
De superrika äter bättre, skickar sina barn till bättre skolor, har bättre kläder, får bättre sjuk- och hälsovård och lever längre. De tar sig för, de flyr från skatten och isolerar sig i bubblor där de övertygar sig om att de har rätt till sina privilegier och sin livsstil. De försöker kontrollera politiken och kortsluta demokratin med lobbyverksamhet, ultimatum och partibidrag.
Vi har att göra med ett klansamhälle som orienterar efter helt egna moraluppfattningar. Men, menar Peretti, ojämlikheten handlar inte bara om pengar utan om en sorts rikedomseugenik. "De är inte bara rikare än oss, de är bättre".
Föreställningen om att välstånd hänger ihop med ens duglighet är utbredd och har länge använts för att motivera klyftor mellan fattig och rik. Vem som helst kan få tillträde till de superrikas värld, sägs det. Om man inte lyckas är det något fel på en.
Predikar återhållsamhet
Men alla får inte tillträde. Forskning visar hur samhällets elitgrupper kunnat försvara sina privilegier och positioner under generationer, trots politiska strävanden att jämna ut mellan fattig och rik.
Genom studier av historisk förmögenhetsdata visar den franske ekonomen Thomas Piketty att rika västerlänningar sparar sitt välstånd och låter det gå i arv. Det lönar sig i dag bättre än på länge att födas rikt. Samtidigt växer företagsvinster, aktieutdelningar och räntor snabbare än inkomster. Kapital värderas högre än arbete.
De svenska miljardärerna blir också rikare för varje år. I dag finns det 156 miljardärer i vårt land och deras sammanlagda förmögenhet ligger i dag på ofattbara 1800 miljarder kronor.
Sverige är också ett av de rika länder där klyftorna ökar snabbast och där andelen fattiga ökar mest.
Det här är en utveckling som understötts av politikerna. Å ena sidan slopade gåvo- och arvsskatter, sänkt bolagsskatt och avskaffad fastighetsskatt. Å andra sidan sänkt arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och försämrade pensioner. Dessutom predikar svensk höger att arbetare och tjänstemän ska hålla tillbaka sina lönekrav, annars blir det inflation.
Ojämlikheten central
Så här kan vi inte ha det längre, och det tycks gå upp för allt fler. Internationella valutafonden och OECD – som inte direkt kan skällas för att vara socialistiska organisationer - varnar i rapporter för växande klyftor och ojämlikhet. Det hotar samhällenas sammanhållning och det hotar tillväxen.
När World Economic Forum inleds på onsdag i Davos är den ekonomiska ojämlikheten en central fråga.
Frågan är när den ska bli det för politikerna. Visst, vi har hört knorrandet när bankchefer får nya miljonbonusar eller när SCA-direktörer åker privatjet till tyska jaktslott för att få smisk på stjärten.
Sedan då?
Förslagen finns, och det är egentligen inget främmande. Det handlar om krafttag för att förhindra skatteflykt, att bygga progressiva skattesystem, satsa på utbildning och bygga ut socialförsäkringssystemen. Det handlar om att höja skatterna på kapital och förmögenheter.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.