Det finns inte någon ”generation Greta”
Unga tror inte på framtiden - är politikens fel
FRÖLUNDA För fyra år sedan blev det bilden av en generation. En rasande Greta Thunberg som stirrar ut Donald Trump på FN:s toppmöte i New York 2019. Att unga människor engagerar sig mot klimatförändringarna och för framtiden har blivit en hörnsten i förståelsen av samtiden.
Ungdomar som protesterar mot en utveckling där uppvärmning och artdöd snart på allvar blir ett hot mot världen som vi känner den.
– Om barnen demonstrerar för klimatet och vi faktiskt kan göra något, vad vore vi för sorts personer om vi inte gjorde det, som Malungs kommunalråd Hans Unander uttryckte det när jag pratade med honom om vindkraft för ett drygt år sedan.
Resultatet av höstens val fick därför många att höja på ögonbrynen. Greta Thunbergs generationskamrater röstade nämligen varken grönt eller vänster. De valde Moderaterna och Sverigedemokraterna.
I 2014 års val fick Miljöpartiet tolv procent av förstagångsväljarnas röster. Sverigedemokraterna blev lika stora. 2022 hade det gröna partiet sjunkit till fem procent enligt SVT:s vallokalsundersökning. Sverigedemokraterna fick 22 procent och blev näst största parti.
Störst blev Moderaterna med 26 procent.
Frölunda torg invigdes 1966, av Olof Palme faktiskt. Norra Europas största köpcentrum. Det var så man pratade på den tiden. En miljö skapad av människan i en tid när byggkranar och kulturgeografiska modeller skulle föra världen och samhället in i en ny tid.
Hårdgjorda ytor, nyplanterad avenbok och en vind som blåser på det sätt den alltid blåser i Göteborg. På spårvagnshållplatsen som ligger nedsänkt under tak stimmar en småskoleklass på utflykt i sina varselvästar. I Sveriges näst största stad fick Miljöpartiet nästan åtta procent av riksdagsrösterna, betydligt bättre än i landet i stort.
Jag är här för att prata med Rebecka Forsberg och Leon Mc Manus. De är språkrör för Grön Ungdom, Miljöpartiets ungdomsförbund och av en tillfällighet är de båda uppväxte här. På samma gata, till och med.
– Men vi kände inte varandra, säger Rebecka Forsberg som är 24 år och tjänstledig från jobbet som målarlärling.
Vad är deras förklaring till valresultatet? Har unga människor tröttnat på att oroa sig för klimatet? Eller har de gröna och röda partierna bara misslyckats?
– Det finns nog de i den äldre generationen som tänkt att bara ”generation Greta” får rösta så kommer det att ordna sig. Men det har aldrig funnits någon sådan generation, säger Rebecka Forsberg.
Hon tycker att de rödgröna partierna varit dåliga på att tala om framtidsmöjligheter. Då är kanske inte så konstigt om unga väljare har svårt att tro på den tidigare regeringen. Många ungdomar har det redan svårare än sina föräldrar, och får klimatförändringarna fortsätta så kommer det att bli mycket värre.
– Det måste finnas politiska lösningar på de problem som ungdomar faktiskt ser i sin vardag, säger Leon Mc Manus. Han är 23 år och valdes i februari.
Ligger fokus på elbilar och solceller är det kanske inte så konstigt om A-traktorförare i Värmland upplever att det gröna partiets förslag inte vänder sig till honom eller henne.
– Det är ju inte 16-åringen i sin traktor som skapat den situation vi befinner oss i, säger Leon Mc Manus.
Grön ungdom vill höja den tillåtna hastigheten för A-traktorer, till 45 kilometer i timmen. Förändringen har varit en hjärtefråga, inte minst för medlemmar med rötterna på landsbygden.
De båda språkrören tycker att det finns andra, till exempel i storstädernas välmående förorter, som verkligen har alternativ till att sitta i bilköer. De behöver dock aldrig känna sig utpekade.
– Vi har vuxna politiker som på fullt allvar skyller samhällsproblemen på barn i förorterna. Det är inte klokt, säger Leon Mc Manus.
För den som idag är runt 20 är Sverigedemokraternas plats i svensk politik knappast något att fundera över. Partiet har funnits och vuxit så länge man varit vuxen.
Till en del beror det säkert på nyhetsrapportering och sociala medier. Men inte bara det.
– Andra partier har ju plockat upp Sverigedemokraternas världsbild och bekräftat den. Det gäller också Socialdemokraterna, säger Rebecka Forsberg.
Det gäller invandringen, men också klimatet. Sverigedemokraterna har sagt att vi inte behöver anpassa oss, och allt fler går med på den bilden.
Hon vill se ett större samhällsprojekt. Förslag som förändrar strukturer. Och ett grönt parti som är tydligt med att målet inte bara handlar om miljö eller klimat, utan om hur Sverige fungerar.
För att den nödvändiga gröna omställningen ska bli verklighet måste den också ta hänsyn till människor.
– Jag skiter i vilket ord man använder, men det handlar om att utjämna klyftorna, säger Rebecka Forsberg.
– Det är ju klass. Man får inte prata om det men klassklyftorna har vuxit.
Det handlar om skillnader i ekonomiska förutsättningar, men också om geografi. Landsbygd och förorter delar många problem. I båda fallen drar sig samhället tillbaka och människor lämnas åt sig själva.
Framtidstro, riktig politik och lösningar som jämnar ut klyftorna. Jag lämnar Frölunda torg med känslan att det inte bara skulle locka de yngsta väljarna.