Marie Richardson: Vi gick till Strömstedts i stället för parterapi
Skådespelaren om nya ”Tisdagsklubben” och relationen med Jakob Eklund
Uppdaterad 2022-03-18 | Publicerad 2022-03-13
Bioaktuella svenska romantiska komedin ”Tisdagsklubben” handlar om kvinnlig vänskap, matlagning och kärlek.
Så jag träffar filmens stjärna Marie Richardson, 62, för att prata om hur hon själv har det på väninnefronten, vem som lagar maten hemma och varför hon och maken Jakob Eklund ville berätta om sin relation i ”Tillsammans med Strömstedts”.
Att Marie Richardson är skådespelerska är förstås ingen nyhet. Inte efter över 80 film- och tv-roller och massor av tunga insatser på våra största teaterscener sedan mitten av 1980-talet.
Men det blir på något sätt extra tydligt när man ser romantiska dramakomedin ”Tisdagsklubben”. Även fast Marie Richardson ser ut som Marie Richardson gör privat glömmer man snabbt att det är Marie Richardson för hon är så hundraprocentigt trovärdig i rollen som Karin.
Hon som är en typisk medel-Svensson-fru. Receptionist på ett hotell sedan urminnes tider. Trots heltidsjobbet är hon den som alltid har fixat med allt i hemmet. Hon har curlat sin snart 40-åriga dotter (Ida Engvoll). Nu lagar hon all mat inför Rubinbröllopsfesten med maken (Björn Kjellman) och kompisarna.
Om syjuntan: ”Vi syr aldrig”
Och sedan rasar allt när det avslöjas att maken är otrogen…
– Karin har varit väldigt trogen och lojal sin familj. Lite självuppoffrande. En duktig morsa, en servande fru, plikttrogen på jobbet, hon har aldrig följt sina drömmar. Hon är oförberedd när det händer nya saker, lite stukad, men står samtidigt upp för grejer, säger Marie.
Genom vänskapen med Monika (Carina M Johansson) och Pia (Sussie Eriksson) hamnar hon på en matlagningskurs med en självupptagen men samtidigt charmig kock (Peter Stormare). Och sedan väntar massor av olika turer i intrigen…
Hur har du det själv på väninnefronten?
– Vi är några i en syjunta som turas om att träffas hemma hos varandra var sjätte vecka. Jag har varit med i 15 år, ungefär. Vi lagar mat, dricker vin, pratar om både roliga och svåra smärtsamma saker. Vi har det jättemysigt. Men vi syr aldrig. Möjligen var det någon som klädde om en stol en gång.
– Det är kvinnor från alla tänkbara håll; skådespelare, journalist, barnmorska, lärare.
– Sedan har jag fem nära vänner som jag ofta träffar en och en för att äta middag och prata med. Det är sådant som känns viktigare ju äldre man blir.
Och vem lagar maten hemma, du eller Jakob?
– Till 90 procent är det Jakob. Han är jättebra på det. Jag lagade mycket mat fram till Klara föddes 1995. Jag hade problem med amningen, de första månaderna var bökiga, det kändes som jag mest satt och ammade hela tiden. Då började Jakob laga mat. Han blev bättre och bättre, jag blev sämre och sämre på det.
Ett par sedan scenskolan
– Karin i filmen tycker om att laga mat. Så jag såg framför mig ett nytt liv. Nu ska jag bli en matlagare. Gick ju kurs en dag hos stjärnkocken Markus Aujalay. Fick fina knivar jag stod och övade med i lägenheten i Göteborg där jag bodde under inspelningen. Men tillbaka hemma… man spelar teater på kvällarna, då är jag en sådan som bestämmer vad vi ska äta i sista stund. Och då blir det Jakob som sköter det. Han kan börja prata om vad han ska gå och handla till middag klockan nio på morgonen.
Hon och skådespelarkollegan Jakob Eklund har varit tillsammans sedan de träffades på scenskolan på 1980-talet. 35 år. De har två barn som nu är 26 och 21 år. Spelade man och hustru i Johan Falk-filmerna, även om Marie inte alls var med lika mycket i dem som maken. Men några myspysiga hemma-hos-reportage är inget för dem. Därför var det lite oväntat att de ställde upp i TV 4:s ”Tillsammans med Strömstedts” häromåret.
– Vi har sagt i alla år att vi borde komma iväg på parterapi. Vi gick till Strömstedts i stället (skratt).
– Det fanns säkert de som tyckte att ”ska man sälja ut sin relation på det sättet?”. Men är det något som är roligt att prata om med kloka människor så är det väl hur det är att leva ihop, att vara ett team, att ha samma jobb. Vi skulle aldrig bjuda hem några för att bara visa upp vårt hem, men kan gärna visa upp våra känslor.
Nu jobbar båda två på Dramaten.
– Jakob sa: Hur ska det gå? Men Dramaten är jättestort och vi är inte med i samma pjäser. Jag har sedan 35 år, från-och-till, delat loge med Gunnel Fred. Ibland har jag varit tjänstledig, ibland hon. Jakob har sin loge på en annan våning, ihop med Thomas Hanzon.
Heta kärleksscenerna
En sak som skulle kunna påverka relationen mellan två skådespelare är att de med jämna mellanrum ska göra heta kärleksscener med andra, på scen eller film. I ”Tisdagsklubben” uppstår det starka känslor mellan Maries och Peter Stormares rollfigurer.
– Vi har aldrig haft några svartsjukeproblem när det gäller sådant, någon av oss. Jakob är skitbra, han har blick för vilka jag passar ihop med. Ibland bollar vi namn på skoj. Han tyckte det bara var roligt med Björn och Peter.
Marie säger det var ”tryggt bekvämt” med Peter.
– Och lustfyllt. Vi hade inte träffats på många år. Men vi kommer från Hälsingland båda två, där har vi alltid känt en gemenskap. På 1980-talet åkte vi på världsturné ihop, till Tokyo, New York och Moskva, med Ingmar Bergmans ”Hamlet”-uppsättning. Peter var Hamlet, jag hade småroller.
”Tänker ibland bryta upp”
Karin i ”Tisdagsklubben” behöver en liten knuff av väninnorna för att förändra sitt liv.
– Alla kan väl känna igen sig i att man har svårt att komma ur sin bekvämlighetszon, säger Marie.
– Det här jobbet är krävande, jag tänker ibland att man skulle bryta upp, men sedan har man jävligt roligt på jobbet en dag, det räcker.
Och när regissören Annika Appelin bad henne provfilma för ”Tisdagsklubben”, tvekade hon aldrig.
Annika var scripta på Kurt Wallander-serien ”Den 5:e kvinnan” som Marie var med i, mot Rolf Lassgård, i början av 2000-talet.
– När jag lärde känna henne då, hon var ihop med regissören Birger Larsen, då var det alltid mat, fest och njutning i deras sällskap. Sedan har Annika jobbat med massor av filmer. Hon var bland annat teknisk regissör på Tomas Ledin-musikalen ”En del av mitt hjärta” där jag också var med. Hon är en otroligt kompetent filmarbetare. Så när hon nu skulle göra sina första långfilm, om kvinnor, matlagning och vänskap, kände jag: Det måste jag göra.
Marie Richardson om…
… genombrottsrollen i tv-serien ”Goltuppen” 1991:
– Det är väl bara vår generation som minns den. Thorsten Flinck och jag hade en jättebra relation. Men det känns som ett annat liv. Då skulle jag vara den tjusiga tjejen. Det har blivit bättre roller med åren och roligare att filma när jag blivit äldre.
… att hon är en av få som varit kritisk mot Ingmar Bergman:
– På grund av honom fick jag vara med om fantastiska konstnärliga ögonblick, som ”Markisinnan de Sade”. Men jag var med i åtta pjäser till. När han inte var på bra humör, var han så jävla elak och grym och lynnig och hemsk. Det var inte bra för mig och han påverkade hela Dramaten. Jag ångrar inte att jag var med, men ångrar att jag inte vågade säga ifrån.
… en annan demonregissör, Stanley Kubrick, som regisserade henne mot Tom Cruise i ”Eyes wide shut”:
– Motsatsen mot Bergman. Ibland märkte man knappt när han kom in i rummet. Han var lite egen, lite sur i början, det sägs att han inte var snäll mot Shelley Duvall när de gjorde ”The shining”, men mot mig var han snäll.
… senaste stora tv-succén ”Innan vi dör”:
– Ett otroligt jätteäventyr. Efter att ha gjort Johan Falk-serien i så många år, och mest ha varit utsatt, var det kul att hamna på polissidan och göra actionscener, köra bil fort och sådant. Och det var en kul kombo med relationen mor och son (Adam Pålsson).
… en pjäs på SVT Play som hon rekommenderar:
– ”Vi som fick leva om våra liv” i regi av Mattias Andersson. Ett samarbete mellan Dramaten och Backateatern i Göteborg. Det handlar om att ha ett alternativt liv. Den bandades för tv i fjol. Där finns en otroligt bra scen om två par, med Magnus Roosman, Kjell Wilhelmsen, Josefin Neldén och jag. Tio minuter lång, både rolig och hemsk.